Argumentera mera! En analys av argumenten kring god redovisningssed i ett rättsfall

Abstract

Bakgrund och problem: Periodisering av inkomster till intäkter är en komplicerad redovisningsfråga. Komplikationen med att redovisa intäkter är att det är ett område där det ges möjligheter för företagen att göra egna bedömningar. För att få tas upp i redovisningen måste dessa bedömningar vara förenliga med den rättsliga standarden god redovisningssed. Under vissa omständigheter kan god redovisningssed medge mer än ett tänkbart alternativ för intäktsredovisning, I det fall Skatteverket anser att redovisningen inte är förenlig med god redovisningssed kan det leda fram till en tvist som kan prövas i domstol. Syfte: Uppsatsen syftar till att belysa vilka argument som framförts i en rättsprocess, hur de organiseras i ett rättsfall, samt att undersöka deras trovärdighet i förhållande till en bestämd redovisningslösning avseende intäktsredovisning. Detta för att lyfta fram vilka argument som får betydelse för vad som anses god redovisningssed i fallet. Avgränsningar: Studien gör en avgränsning att enbart omfatta intäkter och intäktsredovisning. Ytterligare avgränsas uppsatsen till att diskutera svensk lagstiftning och normgivning inom redovisning. Metod: I uppsatsen används en kvalitativt inriktad metod. Data för undersökningen har hämtats från skriftliga dokument, där fokus har legat på officiella argument som presenterats i rättshandlingarna. Av den anledningen valde vi att använda oss av argumentationsanalys som metod för analysen av empirin. Årsredovisningsinformation har använts för att ge en bättre bild av det inblandade företagets verksamhet. Resultat och slutsatser: Vi fann att argumenten dels hänvisade till grundläggande redovisningsprinciper samt god redovisningssed, och dels till intäktsredovisning. Hänvisningar till vissa principer som vad avsedda att tala för en redovisningslösning bemöttes ifrån motparten med en annorlunda tolkning av samma princip. Det blev därmed avgörande vilket argument som hade högst grad av hållbarhet och relevans. Argumentationsanalysen visade därmed att det inte räcker med att enbart presentera argument, de måste vara hållbara och relevanta i förhållande till en redovisningslösning. Detta för att kunna påvisa att redovisningen är förenlig med god redovisningssed. Förslag till fortsatt forskning: I många rättfall inhämtar Regeringsrätten stöd i redovisningsfrågor från Bokföringsnämnden. Vi finner att är intressant om vidare forskning att undersöka rättsfall där Regeringsrätten valt att gå emot ett yttrande från Bokföringsnämnden, och vilka konsekvenser det får för god redovisningssed samt nämndens roll som ansvarig för utvecklingen av god redovisningssed.