Ekonomisk medarbetarbrottslighet - en studie av hur två företag förändrat sitt brottsförebyggande arbete

Abstract

Bakgrund/Problemdiskussion: Antalet företag som har blivit utsatta för ekonomisk brottslighet ökar alltjämt. Skadan har, utifrån ett ekonomiskt avseende, en betydligt större påverkan på samhället än den traditionella brottsligheten. Utöver den ekonomiska skadan påverkas även trovärdigheten för näringslivet. Trots att företag hävdar att de satsat stora resurser på att förebygga ekonomisk brottslighet visar rapporter på att ekobrott är lika vanligt idag som för 20 år sedan. Ekonomisk brottslighet sker ofta inom ramen för en legal verksamhet vilket gör det svårt att upptäcka oegentligheten. Enligt en undersökning av Brottsförebyggande Rådet framkom det att det fanns ett stort intresse att lägga större fokus på brottsförebyggande åtgärder istället för att, som det traditionella, utreda och lagföra. Det borde ligga i företagens intresse att arbeta med ekobrottsförebyggande åtgärder då myndigheternas resurser är begränsade. Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva hur de undersökta företagen har förändrat sina brottsförebyggande åtgärder efter att de har blivit utsatta för ekonomisk brottslighet. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vad det finns för brottsförebyggande åtgärder som företag kan tillämpa, samt hur de arbetar med brottsförebyggande åtgärder i dagsläget. Avgränsningar: Författarna har valt att avgränsa sig till två stycken, anonyma, företag. Vidare har uppsatsens huvudfokus legat på ekonomisk medarbetarbrottslighet samt att författarna endast har behandlat brottsförebyggande åtgärder företag själva väljer att tillämpa. Studien har som avsikt att generera slutsatser till företags internrevisionsavdelningar. Metod: Författarna har valt att använda sig av besöksintervjuer. Utifrån ett i förväg färdigställt frågeformulär med öppna frågor förs ett samtal med respondenterna. Sedermera ställer författarna den insamlade empirin mot den referensram som använts under uppsatsens gång. Viss del av det empiriska materialet är specifikt för Företagen som författarna intervjuat och presenteras för sig självt utan att kopplas till referensramen. Slutsats: Båda Företagen har som grund i sitt brottsförebyggande arbete ett internt kontrollsystem, vilket Bolagen anser vara den bästa åtgärden för att förebygga brott. Företagen hävdar samtidigt att de ligger i framkant av de svenska företagen, vad gäller det brottsförebyggande arbetet. Vidare förklarade Företagen att ingen förändring genomfördes, efter att man blivit utsatt för ekonomisk brottslighet, dock fullföljdes det regelbundna utvecklandet av åtgärder samt att ett av företagen valde att tillsätta en extra utbildning för sina anställda. Förslag till fortsatt studie: Då ekonomiska resurser är en viktig del av det brottsförebyggande arbetet kan det vara av intresse att undersöka hur låg- respektive högkonjunktur påverkar det aktiva arbetet med brottförebyggande åtgärder. Vidare kan även en liknande studie som denna göras med fokus på mindre företag.