Konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten Hur påverkas kontrollen av företag inom restaurangbranschen?

Abstract

Bakgrund och problem: I april i år lämnade det före detta justitierådet Bo Svensson in den utredning till justitieministern som gjorts på uppdrag av regeringen och som rör reglerna om revision. I utredningen föreslås att Sverige skall utnyttja möjligheten att genom EG-rätten undanta mindre bolag från revisionsplikten. Gränsvärdena som föreslås för undantagandet innebär att endast fyra procent av Sveriges Aktiebolag skall vara tvingade att ha en revisor. Inom restaurangbranschen klassas majoriteten av alla företag som små och dessa skulle därmed beröras av ett avskaffande av revisionsplikten om gränsvärdena blir så som föreslagits. Restaurangbranschen är en bransch där det råder en hög grad av ekonomisk brottslighet och då problemen är stora inom denna bransch har en ny lag om personalliggare införts och en lag om certifierade kassaregister kommer också att införas år 2010. Samtidigt som det införs mer kontroller av restaurangbranschen kommer revisorns funktion som ett kontrollorgan med största sannolikhet att bli ett frivilligt val för större delen av alla företag inom branschen i och med revisionspliktens avskaffande. Skatteverket och Ekobrottsmyndighetens har uttryckt oro för ökad brottslighet i och med ett avskaffande av revisionsplikten men denna oro beskriv i utredningen som överdriven. Då det inom restaurangbranschen råder en hög grad av brottslighet redan idag så fann vi det intressant att undersöka vilka argument som talar för och emot att Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens kontroll kommer att påverkas i denna bransch. Syfte: Att undersöka om ett avskaffande av revisionsplikten för små företag skulle kunna innebära komplikationer Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens kontroll av företag som är verksamma inom restaurangbranschen. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till att undersöka om ett avskaffande av revisionsplikten kommer att innebära några förändringar i Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens kontroll utav företag som är verksamma inom restaurangbranschen då denna bransch är särskilt utsatt för ekonomisk brottslighet. Metod: Vi har genomfört fyra intervjuer varav två med respondenter på Skattemyndigheten, en med en revisor från Öhrlings PricewaterhouseCoopers samt en med en respondent från Ekobrottsmyndigheten. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån vår referensram om myndigheternas kontroll. Resultat och slutsatser: Våra respondenter var i stort sett eniga om att det finns en risk att både omedvetna och medvetna fel kommer att öka när revisionsplikten avskaffas, vilket kommer att resultera i att Skatteverket kommer att behöva utöka sina kontroller. En annan möjlig följd skulle kunna bli att företag kommer att hålla sämre ordning på sina papper utan en revisor. Detta skulle kunna innebära att det blir svårare för Skatteverket att få fram information från företagen och kontrollerna skulle då kunna bli mer kostsamma. Då restaurangbranschen representeras av många företagare med utländsk bakgrund kan det i denna bransch vara ett ännu större problem då det därmed ofta finns en sämre kunskap om det svenska redovisningssystemet. Vidare talar de flesta argument för att det i Sverige kommer att bli som i Danmark där Skatteverket genomför utökade kontroller av de företag som ej har revisor. För ekobrottsmyndigheten del talar de flesta argumenten för att myndigheten inte kommer att påverkas i någon högre grad av ett avskaffande av revisionsplikten påverkan inte kommer att bli så stor. Deras samarbete med revisorer är inte lika stort och de kommer dessutom in i bilden först när brott redan har begåtts. Då revisorer står för en del av anmälningarna till Ekobrottsmyndighetens skulle dessa kunna minska men det innebär inget direkt påverkan på ekobrottsmyndighetens kontroll utav företag.