Intäktsredovisning i entreprenadföretag - ett praktiskt perspektiv på ett komplext moment

Abstract

Bakgrund och problemdiskussion: Intäkter är ett intressant område av mer än en anledning. Dels utgör posten en utav de mest analyserade av externa intressenter samtidigt som den ständigt är föremål för granskning av normsättare då intäkter har stått i centrum för de redovisningsskandaler som ägt rum under det gångna decenniet. Intäkter i entreprenader ställer problematiken på sin spets då redovisningen härmed uteslutande kommer att baseras på prognoser. Det i sin tur ställer ofantliga kompetenskrav på såväl företagen som lagtexten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur entreprenadföretag förhåller sig till de krav och den komplexitet som omgärdar flertalet moment i samband med intäktsredovisningen. Detta ämnar vi göra genom att utgå ifrån en praktisk inriktning, där vi ser hur respondenterna resonerar kring de moment som återges i IAS 11. Därtill har vi för avsikt att, utifrån både ett inre och yttre perspektiv, undersöka vilka faktorer som påverkar företagens intäktsredovisning och således speglar de redovisningsval som sker internt inom företaget. Avgränsningar: Uppsatsen berör intäktsredovisning och vi har valt att avgränsa oss till den delen som berör intäktsredovisning av entreprenaduppdrag. För att samtidigt möjliggöra en jämförelse av vårt insamlade material har vi i studien valt att endast studera svenska börsnoterade koncerner. Metod: Med tanke på uppsatsens praktiska inriktning, och betydelsen av respondenternas egna resonemang, valde vi att använda ett kvalitativt angreppssätt. Efter ett noggrant urval valde vi att intervjua tre likvärda företag inom entreprenadbranschen. Slutsatser: Studien framhäver tydligt att entreprenadföretagens intäktsredovisning, där respondenterna framförallt betonar komplexiteten i kostnadsberäkningarna, är avhängigt deras interna ekonomisystem och en fungerande intern och extern kommunikation. Samtidigt kan vi konstatera av det finns flertalet faktorer som har en väsentlig inverkan på företagens beräkningar och bedömningar. Dessa är exempelvis de låga marginalerna inom branschen, företagens interna bonussystem, de ständiga konjunktursvängningarna och den stora konkurrensen mellan företagen. Det vi avslutningsvis kan konstatera är att den osäkerhet som präglar entreprenadbranschen tillsammans med kravet om en relevant redovisning leder till en försämrad överensstämmelse mellan företagens redovisningar vilket kommer att påverka en jämförelse i oönskad riktning. Förslag till fortsatt studier: Vi finner det intressant om vidare studier jämför hur entreprenadföretagen väljer att redovisa intäkter i resultat- och balansräkningen samt de tilläggsupplysningar som företagen presenterar. Det skulle även vara intressant att få svar på om företagens årsredovisningar återspeglar den information som de skall återge. Ett sätt att undersöka detta på, vore att jämföra projektresultaten med tillhörande kalkyler och prognoser.