dc.contributor.author | Nygren, Magnus | |
dc.contributor.author | Dinh, Tuan | |
dc.date.accessioned | 2008-07-01T09:49:12Z | |
dc.date.available | 2008-07-01T09:49:12Z | |
dc.date.issued | 2008-07-01T09:49:12Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/10516 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: När en revisor skall utfärda ett apportintyg finns det en rad frågor att ta
ställning till. Revisorn måste enligt aktiebolagslagen säkerställa att apportegendomen är till nytta
för bolaget, att den tillförts samt att den inte tagits upp till ett för högt värde i räkenskaperna. I
tillägg till kriterierna i aktiebolagslagen har revisorns oberoende ifrågasatts. Det beror på att
revisorn först skall godkänna ett värde på egendomen vid utfärdande av apportintyget. Ett värde
som han sedan skall granska i bokslutet. I vår första frågeställning vill vi beskriva vilka problem
revisorerna själva upplever att apportintyget innebär.
I mitten av 1990-talet varnade Revisorsnämnden ett antal revisorer som slarvade med
apportintygen, något som ledde till en debatt inom branschen. Varningarna upphörde år 2005,
samma år som den nya aktiebolagslagen togs i bruk. I vår andra frågeställning vill vi redogöra
för huruvida de uteblivna varningarna beror på lagändringar eller något annat samband.
Syfte: Avsikten med vår uppsats är att beskriva vilka problem som kan uppstå när en revisor
skall utfärda ett apportintyg. Vi har också tänkt jämföra arbetet med utfärdande av apportintyg
idag med hur det var innan den nya aktiebolagslagen togs i bruk 2005.
Avgränsningar: I vår uppsats har vi valt att fokusera på hur revisorerna upplever problematiken
kring apportintygen, alltså inte vad företagen anser.
Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av tre personliga intervjuer med revisorer
från de stora revisionsbyråerna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoretisk
referensram om apportgendom och apportintyg.
Resultat och slutsatser: Vilka problem som kan uppstå vid granskning och utfärdande av
apportintyg beror på vilken typ av egendom som används som apportegendom. Det beror också
på om det är ett litet eller stort företag samt om egendomen tillskjuts vid bolagsbildning eller
nyemission. Respondenterna menar att hela revisorsyrket är mer detaljerat och regelstyrt idag
vilket gör att det är svårt att peka på vilka förändringar som påverkat arbetet med apportintygen.
Förslag till fortsatta studier: Det vore intressant att följa upp resultatet av nya RevR 9 vid ett
senare tillfälle när det har genomförts en fullständig implementering av rekommendationen. En
annan intressant aspekt som kan följas upp är om det verkligen finns ett samband mellan antalet
fall med varnade revisorer och konjunkturen. | en |
dc.relation.ispartofseries | externredovisning och företagsanalys | en |
dc.relation.ispartofseries | 07-08-111M | en |
dc.title | Utfärdande av apportintyg Vilka problem skapar det för revisorn? | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | D | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |