Förhandlingar mellan säljare och köpare av design - Två sidor av samma mynt? En studie av informations- och kunskapssymmetrin mellan säljare och köpare av design

Abstract

Bakgrund och problem: Design är långt mycket mer än bara estetik och allt fler beslutsfattare börjar få en bild av design som ett konkurrensmedel. Det satsas på design och branschen växer, men det är de designköpande företagen som får störst bit av den totala designsatsningens resultatkaka. Denna uppsats behandlar kommunikationen mellan säljare och köpare av design genom vår huvudfråga ”Vilken informations- och kunskapsasymmetri finns det mellan säljare och köpare av design?”. Vi har även valt att beskriva en möjlig konsekvens som kan relateras till denna informations- och kunskapsasymmetri. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger någon informations- och kunskapsasymmetri mellan säljare och köpare av design samt beskriva denna och någon av dess eventuella effekter. Vidare ska uppsatsen beskriva den förhandlingssituation som uppstår vid designaffärer, beskriva säljare och köpares kompetenser samt ge förslag till vidare studier av ämnet. Avgränsningar: För att kunna svara på frågeställningen och uppfylla syftet har vi intervjuat både köpare och säljare av design. Vårt urval av designköpande respondenter är baserat på att de skall ha en relation till de valda designsäljande respondenterna. Vi har ytterligare avgränsat valet av respondenter till Göteborgsområdet och att de designsäljande företagen inte skall vara för små, tre eller fler anställda. Metod: Denna uppsats empiriska data är framtagen genom kvalitativa intervjuer. Intervjuerna är genomförda med personer som i sitt arbete antingen säljer eller köper design. Då vi har erhållit väldigt mycket empiriskt material har en stor del av arbetet bestått av att bearbeta och värdera detta material. Bearbetningen har utförts i ett antal steg. Vi har gått från att skriva ut intervjuerna ordagrant, till att översätta, det i intervjuerna använda talspråket, till skriftspråk och sedan tematisera svaren (exempelvis utbildning och erfarenhet) för att kunna se ett samband mellan respondenternas svar och för att kunna svara på uppsatsen frågeställningar. Vi har alltså beskrivit den rådande kontexten och vår tolkning av citaten och där igenom erhållit vårt empiriska och analytiska kapitel. Att värdera insamlad data och sätta den i relation till frågeställningen har också varit en betydande del av vårt arbete där vi har sorterat bort sådan information som inte varit i linje med vår frågeställning. Genom analyser av vårt empiriska och analytiska kapitel har vi dragit de slutsatser vi presenterar i uppsatsens resultatkapitel, samt klargjort inom vilka områden vi tycker att det skulle vara mest intressant att bedriva fortsatta studier. Resultat och slutsatser: Vi anser att det föreligger en informations- och kunskapsasymmetri mellan säljare och köpare av design. I de undersökta områdena finner vi olika grader av dessa två asymmetriska effekter. Vi ser att det finns en kunskapsasymmetri mellan våra respondenter och deras utbildningar. Detta därför att de undersökta designföretagen endast har

en typ av kompetens (designutbildning, exempelvis HDK) hos de anställda och jämfört med köparna, som har en större bredd av kompetenser tillgängliga i företaget. En annan kunskapsasymmetri, relaterad till utbildning, är att det inte finns någon designutbildad kompetens i de köpande företagen. Branschen överbygger i vissa fall denna asymmetri genom ett långtgående och nära samarbete (man ”lånar” kompetens), vilket oftast förstärks över tid (man ”växer” ihop). Under intervjuerna har det även framkommigt möjliga alternativ till den i dag rådande branschstandarden med löpande timdebitering. De designsäljande företagen skulle få nytta av att bredda sin kompetens med ekonomiskt ”know-how” och att utveckla sina kalkyleringstekniker, framförallt skulle detta hjälpa dem vid större projekt (ge en större tyngd i förhandlingar genom att skapa en större trovärdighet i de siffror man tar fram och presenterar för köparen). Detta kan vara ett sätt att utjämna den informations- och kunskapsasymmetri som vi anser föreligga. De designköpande företagen kan genom att bredda sin kompetens med design, stärka sin förståelse för designs betydelse samt ge en bättre utväxling på de pengar som satsas på design.