En modell för design & byggande av komplexa prototyper

Abstract

Denna uppsats redovisar förutsättningar till förståelse av byggande och förvaltning av komplexa prototyper. Det vill säga prototyper som utvecklas i en operationell miljö genom ständigt successiva förbättringar. Komplexiteten kan anges i termer av inbördes förhållanden mellan flera informationssystem, samt inbördes förhållanden mellan informationssystem och deras sociala omgivning. Detta på grund av att själva uppgiften såsom exempelvis dynamisk kvalitetskontroll (som alltid utgör en odelbar del av den pågående produktionen) delas och utförs av såväl människor som maskiner. Förståelse kring detta har grundats genom belysning av frågan Vilka beroendeförhållanden bör vara avgörande vid byggande och förvaltning av komplexa prototyper? Svaret till denna fråga utgör även uppsatsens slutsatser. Uppsatsens slutsatser lyder så här: Prototypen bör definieras i termer av funktionella, strukturella, infologiska, sociokulturella och infoteknologiska beroendeförhållanden. Dessa ligger till grund för en successiv avgränsning och bedömning av prototypens godhet. Vidare bör protypen behandla kritisk information kring kravbilder samt faktabilder om produktdefinition, produktdesign, produktkvalitet samt produkttillverkning. Slutligen bör prototypens utveckling synkroniseras med inlärningstakten hos berörda aktörer för att på detta sätt alltid säkra en kontinuerlig harmoni mellan den verksamhet som utförs av systemen och den verksamhet som utförs av människor. I annat fall kan gapet mellan den logik som systemet följer och den logik som människor förstår få oönskade effekter. Slutsatserna har producerats på ett systematiskt (vetenskapligt) sätt. Detta har skett med hjälp av dels en framtagen modell, som på ett bra sätt sammanfattar teorier och funderingar kring komplexa prototyper, och dels av empiriska bilder av såväl kunder, som användare och experter.