Kvalitetsbristkostnader på Ringhals

Abstract

Alla företag strävar efter att vara så produktiva och effektiva som möjligt för att uppnå högsta möjliga lönsamhet. En faktor som påverkar lönsamheten är kostnader som beror på bristande kvalitet. Det är väsentligt att reducera dessa kostnader i möjligaste mån för att optimera lönsamheten. Kärnkraftsverket Ringhals har som målsättning att öka den årliga elproduktionen för att öka lönsamheten. För att möjliggöra detta måste produktiviteten vara optimal och det finns inte utrymme kostnader som beror på bristande kvalitet. Syftet med arbetet är att definiera begreppet kvalitet och kvalitetsbristkostnad. Vidare skall en lämplig modell för identifiering och mätning av kvalitetsbristkostnader identifieras. Arbetet syftar även till att undersöka ledningsgruppens uppfattning kring kvalitet och kvalitetsbristkostnader samt hur dessa kostnader skulle kunna reduceras. För att kunna uppfylla syftet med arbetet genomfördes en litteraturstudie kring kvalitet och kvalitetsbristkostnader samt hur dessa kostnader skulle kunna reduceras. Det utfördes även en empirisk studie som bestod av intervjuer. Intervjuerna gjordes för att få insikt i hur arbetet kring kvalitet sker i dagsläget samt vad de intervjuade personerna har för åsikter kring förändringsarbete vad gäller kvalitet. Från teoristudierna framgår det att det att begreppet kvalitet kan definieras produktens förmåga att uppfylla kundens förväntningar eller överensstämmelse med krav. Vad gäller begreppet kvalitetsbristkostnad är en vanlig definition den merkostnad som uppstår på grund av bristande kvalitet i något led. Det är vanligt att kvalitetsbristkostnader delas in och kategoriseras i olika grupper och på olika nivåer, till exempel tillfälliga och kroniska problem. Vidare tar teorin upp mätförfarandet av kvalitetsbristkostnader, vilket kan göras antingen genom kartläggning av kvalitetsbristkostnader eller genom ett mätsystem. För att lyckas med att reducera kvalitetsbristkostnaderna är det viktigt att det finns en kultur och attityd bland medarbetarna som gynnar detta arbete. Det krävs även kunskap både bland ledning och medarbetare kring förbättringsmetodik. Till sist är det viktigt att ledningen är övertygade om att kvalitetsarbete är lönsamt så att engagemang finns inför förändringsarbetet. Den empiriska studien visar på att kvalitet kan beskrivas som hur väl något motsvarar behovet och förväntningarna på produkten. Kvalitet beskrivs också som att det uppnås då de resultat som eftersträvas nås. Kvalitetsbristkostnad motsvaras av alla kostnader för avvikelser mot förväntat resultat. Vidare framgår det att verksamhetens största kvalitetsbristkostnader orsakas av stoppad produktion, investeringsprojekt, maximal säkerhet samt kompetens. För att reducera kvalitetsbristkostnaderna är viktiga faktorer, lärande organisation, fokus på mål och resultat, rutiner samt motivation och medarbetarskap. Vad gäller inställningen till förändringsarbete upplevs det att det finns en öppenhet bland medarbetarna. Det är dock jobbigt att genomföra förändringar på grund av att säkerhetskulturen är så starkt förankrad i organisationen. Den allmänna uppfattningen är att företaget kan bli bättre på att arbeta med kvalitet, men att det inte får ske på bekostnad av säkerheten. En analys av den empiriska studien mot den teoretiska referensramen leder till slutsatsen att det viktigaste för att lyckas reducera kvalitetsbristkostnader är att skapa en kvalitetskultur i organisationen. Med hjälp av utbildning och kunskap samt positiva erfarenheter från förbättringsarbete läggs förhoppningsvis grunden för ledningens engagemang och intresse för kvalitet. Det är först när ledningen har denna kvalitetsmognad som en kulturförändring kan ske, en förändring som leder till att kvalitet blir lika centralt som säkerhet på Ringhals.