Föreligger diskrepanser mellan förvaltningsberättelsernas och VD-ordens förmedlade och förklarade innehåll ur en ekonomisk synvinkel? – Vari består eventuella skillnader?

Abstract

Problembeskrivning: Företag är en del av omvärlden och interagerar med denna. Årsberättelsen är därvid ett viktigt redskap för dem att förmedla information till olika intressenter. Informationen används av dessa för att utarbeta analyser och fatta beslut. En viktig notering är dock att årsberättelsen består av ett antal olika dokument, varav vissa är reglerade enligt lag (årsredovisningen), medan andra frivilligt kan medtagas fritt efter avsändarens eget skön. Förvaltningsberättelsen är ett av de avsnitt – där informationsinnehållet är reglerat – som måste ingå i årsredovisningen, medan VD-ordet är ett frivilligt medtaget avsnitt där informationsinnehållet är oreglerat. Ifall den reglerade förvaltningsberättelsen och det oreglerade VD-ordet inte förmedlar samma information kan detta inverka menligt på intressenternas analyser och beslutsfattande. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att försöka utröna och belysa om det föreligger några skillnader mellan den information som VD-ordet och förvaltningsberättelsen förmedlar och förklarar ur en ekonomisk synvinkel, samt förklara vari eventuella skillnader består. Detta är av stor vikt ur ett användarperspektiv. Studiens urval och avgränsningar: Totalt fyra förvaltningsberättelser och VD-ord från företaget Telia (samt sedermera TeliaSonera) undersöks för åren 1999, 2001, 2002 och 2003. Vad som är centralt att belysa är vilken grad av samstämmighet, eller icke-samstämmighet, dessa båda typer av rapporter uppvisar i sin informationsförmedling och informationsförklaring av företagets ekonomiska situation. Studien ämnar därmed inte redogöra för vilka rapporter – förvaltningsberättelserna eller VD-orden – som generellt sett beskriver de ekonomiskt riktiga värdena bäst. Metod: För att kunna besvara frågeställningarna och därmed uppnå vårt syfte har vi använt oss av både en kvalitativ metod och en kvantitativ metod. Dessa har sammanlänkats i enlighet med Ricoeurs hermeneutiska båge. Anledningen till denna kombination är att vi har måst tolka textens innehåll innan densamma kunde behandlas vidare enligt en kvantitativ metod. Den sistnämnda metoden utarbetades i ett flertal olika steg. Vi lät utforma en checklista, vari ett antal undersökningsvariabler nedtecknades. Därefter skapades en matris däri resultatet framkom. En differensberäkning utfördes därefter för att tydliggöra eventuella skillnader förvaltningsberättelserna och VD-orden emellan. Slutsats: Vi finner att diskrepanser mellan förvaltningsberättelsernas och VD-ordens förmedlade och förklarade innehåll ur en ekonomisk synvinkel, föreligger. Skillnaderna dokumenten emellan, ur ett användarperspektiv är dock knappast att anse som diametralt motsatta. Vi finner att VD-orden i större utsträckning än förvaltningsberättelserna nyttjar interna förklaringsvariabler för att beskriva företagets dåtid och framtid. VD-orden förklarar dessutom informationsinnehållet i större utsträckning än förvaltningsberättelserna. Vidare finner vi att förvaltningsberättelsernas textmassor upptas till mycket större andel av information som enbart förmedlas (d v s utan tillkopplad förklaring). Vår undersökning indikerar tydligt att VD-orden i större utsträckning är framtidsinriktad; motsatsen gäller för förvaltningsberättelsen. Vi finner också klara evidenser för att VD-ordet i större utsträckning beskriver företagets dåtid och framtid med positiva ordalag. Förvaltningsberättelsens textmassa å andra sidan upptas till en större andel av neutrala uttryck om såväl dåtiden som framtiden. Undersökningen visar att det i VD-ordet långt oftare än i förvaltningsberättelserna, relativt sett, står att finna beskrivningar om företagets dåtid och framtid som förklaras bero på marknaden (d v s marknaden som förklaringsvariabel är mer använd i VD-orden). Undersökningen visar också att förvaltningsberättelserna – relativt sett – hänvisar till förklaringsvariabeln politik oftare än VD-ordet. Undersökningen visar att förvaltningsberättelsernas textmassor i större utsträckning relativt innehåller hänvisningar till absoluta nyckeltal. Slutligen konstaterar vi att en analys av detta slag är svår att genomföra.