Show simple item record

dc.contributor.authorLangdén, Frank-Olofswe
dc.contributor.authorBohman, Per-Andersswe
dc.date.accessioned2005-06-22swe
dc.date.accessioned2007-01-16T17:24:05Z
dc.date.available2007-01-16T17:24:05Z
dc.date.issued2005swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/1514
dc.description.abstractInledning: Ideella organisationer karaktäriseras som agerande kulturer i vilka ledare och anställda är misstroende till att ägna betydande mängd tid och tänkande angående organisatoriska frågor. Detta tankesätt förekommer även hos allmänheten och bidragsgivare som helst ser att alla donationer oavkortat går till ändamålen. Trots motstånd mot att lägga pengar på administration verkar det ändå finnas ett behov då det i en verksamhet där engagemanget är stort och många viljor finns kan det bli oklart vad organisationen står för. Där skulle ekonomistyrningen kunna hjälpa till att sätta gemensamma mål för alla att sträva emot samt att även kunna möjliggöra för en bättre kontroll över kostnaderna dels för en effektivisering och dels för att kunna redogöra, för bidragsgivarna, vart medlen går. Att tillämpa ekonomistyrning i ideella organisationer är dock inte helt problemfritt. Då andra mål än rent ekonomiska sätts upp blir uppföljningen svår och det är inte alltid enkelt att utvärdera vad som verkligen presteras. Syfte: Att beskriva hur användandet av ekonomistyrningens fyra grundläggande delar planering, budgetering, ansvarsfördelning och styrmått ser ut i fyra olika ideella organisationer, som verkar på nationell nivå. Dessutom är avsikten att se om huruvida verktyget ekonomistyrning är viktig för dessa. Metod: För att kunna lyfta fram aspekter som betydelse av ekonomistyrning har en kvalitativ undersökning utförts. Intervjuer har genomförts med respondenter, med liknande befattningar, från olika ideella organisationer. Dessa har sedan jämförts för att kunna besvara syftet. Slutsatser: Efter att ha sammanställt analysen framgick det att ideella organisationer tillämpar ekonomistyrning och den har en stor betydelse för deras verksamhet. Den största styrkan är budgeteringen som är genomtänkt och oerhört viktig för verksamhetens fortlevnad. Den största svagheten återfanns i användandet av styrmått, där de ideella organisationerna använder styrmått men som inte ger fullständig information på de aktiviteter som följs upp. Förslag till fortsatt forskning: Då det i denna studie har framgått att tillämpning av styrmått för uppföljning av program har uppfattats problematisk är det något som helt klart skulle behöva undersökas närmare. Nyckelord: Ideella organisationer, ekonomistyrning, planering, budgetering, ansvarsfördelning och styrmåttswe
dc.format.extent230711 bytes
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isosvswe
dc.relation.ispartofseriesEkonomistyrning
dc.titleHur styrs bössan? - En studie om ekonomistyrningen inom ideella organisationerswe
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawswe
dc.type.uppsokCswe
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.type.degreeStudent essayswe
dc.gup.originGöteborg University. School of Business, Economics and Lawswe
dc.gup.epcid4318swe
dc.subject.svepBusiness and economicsswe


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record