dc.contributor.author | Langdén, Frank-Olof | swe |
dc.contributor.author | Bohman, Per-Anders | swe |
dc.date.accessioned | 2005-06-22 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-16T17:24:05Z | |
dc.date.available | 2007-01-16T17:24:05Z | |
dc.date.issued | 2005 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/1514 | |
dc.description.abstract | Inledning:
Ideella organisationer karaktäriseras som agerande kulturer i vilka ledare och anställda är
misstroende till att ägna betydande mängd tid och tänkande angående organisatoriska frågor.
Detta tankesätt förekommer även hos allmänheten och bidragsgivare som helst ser att alla
donationer oavkortat går till ändamålen. Trots motstånd mot att lägga pengar på
administration verkar det ändå finnas ett behov då det i en verksamhet där engagemanget är
stort och många viljor finns kan det bli oklart vad organisationen står för. Där skulle
ekonomistyrningen kunna hjälpa till att sätta gemensamma mål för alla att sträva emot samt
att även kunna möjliggöra för en bättre kontroll över kostnaderna dels för en effektivisering
och dels för att kunna redogöra, för bidragsgivarna, vart medlen går. Att tillämpa
ekonomistyrning i ideella organisationer är dock inte helt problemfritt. Då andra mål än rent
ekonomiska sätts upp blir uppföljningen svår och det är inte alltid enkelt att utvärdera vad
som verkligen presteras.
Syfte:
Att beskriva hur användandet av ekonomistyrningens fyra grundläggande delar planering,
budgetering, ansvarsfördelning och styrmått ser ut i fyra olika ideella organisationer, som
verkar på nationell nivå. Dessutom är avsikten att se om huruvida verktyget ekonomistyrning
är viktig för dessa.
Metod:
För att kunna lyfta fram aspekter som betydelse av ekonomistyrning har en kvalitativ
undersökning utförts. Intervjuer har genomförts med respondenter, med liknande befattningar,
från olika ideella organisationer. Dessa har sedan jämförts för att kunna besvara syftet.
Slutsatser:
Efter att ha sammanställt analysen framgick det att ideella organisationer tillämpar
ekonomistyrning och den har en stor betydelse för deras verksamhet. Den största styrkan är
budgeteringen som är genomtänkt och oerhört viktig för verksamhetens fortlevnad. Den
största svagheten återfanns i användandet av styrmått, där de ideella organisationerna
använder styrmått men som inte ger fullständig information på de aktiviteter som följs upp.
Förslag till fortsatt forskning:
Då det i denna studie har framgått att tillämpning av styrmått för uppföljning av program har
uppfattats problematisk är det något som helt klart skulle behöva undersökas närmare.
Nyckelord:
Ideella organisationer, ekonomistyrning, planering, budgetering, ansvarsfördelning och
styrmått | swe |
dc.format.extent | 230711 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.relation.ispartofseries | Ekonomistyrning | |
dc.title | Hur styrs bössan? - En studie om ekonomistyrningen inom ideella organisationer | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | C | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 4318 | swe |
dc.subject.svep | Business and economics | swe |