dc.contributor.author | Skommevik, Jonas | swe |
dc.contributor.author | Nord Levin, Johan | swe |
dc.date.accessioned | 2005-06-21 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-16T17:24:06Z | |
dc.date.available | 2007-01-16T17:24:06Z | |
dc.date.issued | 2005 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/1516 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: I och med införandet av elitlicensen 2002 har svenska
elitfotbollsföreningar fått ökade krav på sin ekonomi. Om en förening uppvisar ett
negativt eget kapital vid årsbokslutet kan detta innebära tvångsdegradering en division.
Då det egna kapitalet till stor del är beroende av hur föreningens tillgångar och skulder
värderas är det viktigt att visa dessa på ett så riktigt sätt som möjligt. Då
fotbollsföreningarnas viktigaste tillgång är dess spelartrupp uppkommer frågan hur och
till vilket värde dessa spelartrupper ska redovisas i balansräkningen. Denna fråga är
mycket prekär då en felaktig värdering och redovisning påverkar det egna kapitalet som i
sin tur ligger till grund för huruvida en förening beviljas elitlicens.
Syfte: Syftet med denna uppsats är att utröna hur väl elitlicensens ekonomikriterier
rörande värdering och redovisning av spelartillgångar fungerar. Vidare ska en diskussion
kring eventuella förbättringar av elitlicensens värderingsregler föras.
Metod: Undersökningsmetoden som valts för uppsatsen är av kvalitativ karaktär där
intervjuer, dels personliga dels via telefon, använts som undersökningsinstrument. Det
empiriska materialet har analyserats utifrån den teoretiska referensramen.
Analys och slutsatser: De regler som finns i elitlicensens ekonomikriterier gällande
värdering och redovisning har i sig inte gett upphov till några större problem för
föreningarna. Det som gett upphov till problem är det som inte anges i elitlicensen. Det
saknas tydliga regler för hur transaktioner med externa spelarbolag ska redovisas. Hade
ett tydligare regelverk funnits är det möjligt att Örebro SK kunnat undvika
tvångsdegradering. Vidare anser vi att reglerna kring upprättande av
kontrollbalansräkningar bör förbättras. Det är i dagsläget inte tillåtet att värdera spelarna
på annat sätt i kontrollbalansräkningen än vad som gjorts i den ordinarie balansräkningen.
Detta är något vi anser skulle behöva förändras. Ett tänkbart sätt att göra detta är att
använda sig av den modell för värdering av humankapital som återfinns i uppsatsen.
Förslag till fortsatta studier: Vi anser efter genomförandet av denna uppsats att det
skulle vara av intresse att göra en mer djuplodande studie kring vilka redovisningsregler
som bör gälla vid affärer med externa spelarbolag. En jämförelse med övriga ”Fotbolls-
Europa” samt vilka värderings- och redovisningsprinciper som gäller där skulle också
vara intressant att studera. | swe |
dc.format.extent | 276969 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | |
dc.title | Spelarkontrakt i balansräkningen - en granskning av ekonomikriterierna i elitlicensen gällande värdering och redovisning av spelartillgångar | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | C | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 4288 | swe |
dc.subject.svep | Business and economics | swe |