Hur ser företagen på sin redovisning? - En studie av små och medelstora företags syn på balansräkningens tillgångssida

Abstract

Bakgrund och problem: I Sverige finns idag många småföretag och de har stora kostnader för administration, i företag med 1-19 anställda beräknas kostnaderna till 30 000 per anställd och år. Bokföringsnämnden och skatteverket har för avsikt att komma med nya förenklade regler för dessa företag, ett regelverk där aktiebolag med 1-50 anställda får samma regler. Bland annat revisorsamfundet tycker att dessa gränser är fel och föreslår andra indelningar. Författarna anser det därför intressant att ta reda på hur företagen upplever redovisningen i samband med bokslut och om det skiljer sig mellan små och medelstora företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur små och medelstora företag i dagsläget arbetar med och upplever sin redovisning i samband med bokslutsarbetet. Syftet är även att kartlägga inom vilka områden man har god kunskap och/eller stor förståelse för reglerna samt inom vilka man inte har det. Avgränsningar: Studien omfattar endast aktiebolag med upp till 50 anställda. Vidare undersöks endast balansräkningens tillgångssida. Metod: Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tre revisorer och tre redovisningskonsulter. Materialet har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen och en slutsats har dragits utifrån detta. Resultat och slutsatser: Vissa poster i balansräkningen upplevs av företagen som svårare än andra att bedöma. Typiskt för dessa är att man inte har förståelse för varför de ska finnas med och varför det är viktigt att värdera dem rätt. Pågående arbete är exempel på en post som upplevs som krånglig, det är också denna som är vanligast att använda för att justera resultatet mellan olika perioder. Vidare anger respondenterna att företagen inte önskar större skattekoppling, detta är dock något som vi tolkar annorlunda, och man försöker redan idag förenkla så långt som möjligt genom att använda samma regelverk både skatte- och redovisningsmässigt. Ser man till antalet poster i balansräkningen kan man urskilja en skillnad mellan de små och medelstora företagen, där de förstnämnda ofta har färre poster, och nästan aldrig har sådana såsom immateriella tillgångar. Den upplevda nyttan med redovisningen varierar i takt med företagens storlek och antalet intressenter. Desto större företagen är desto vanligare är det att man använder sig av redovisningen i verksamheten. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att se effekterna av implementeringen av det nya förenklade regelverket och hur de nya reglerna harmoniserar med praxis idag. Andra tänkbara forskningsämnen är huruvida revisorns och redovisningskonsultens roll förändras efter införandet av de nya reglerna