Drivkrafter bakom val av värderingsmetod i IAS 40 - en studie av svenska noterade fastighetsföretag

Abstract

Bakgrund och problem: Det har länge pågått forskning kring företags redovisningsval. Frågan aktualiseras idag ytterligare i och med det internationella regelverkets införande i Sverige eftersom det innebär alltfler bedömningar och valmöjligheter. Bedömningar bidrar till att företag själva i större utsträckning tillåts avgöra innehållet i de finansiella rapporterna. Av intresse blir således att utreda vad som driver företags redovisningsval vilket vi gör genom att studera IAS 40 och det val standarden påtvingar fastighetsföretagen. Uppsatsens forskningsfråga är: Vad driver de svenska noterade fastighetsföretagen i deras val mellan verkligt värde och anskaffningsvärde vid värdering av förvaltningsfastigheter? Vi utreder forskningsfrågan utifrån tre teoretiska perspektiv benämnda investerare, ledningens nyttomaximering samt branschpåverkan. Syfte: Uppsatsen skall beskriva den interna diskussionen i ett antal svenska noterade fastighetsföretag vid valet av fastighetsvärderingsmetod samt förklara de bakomliggande orsakerna till genomfört val. Uppsatsen skall även testa och utvärdera hur väl de i uppsatsen presenterade teorierna passar det empiriska materialet. Avgränsningar: Vi har valt att enbart undersöka valet i svenska fastighetsföretag samt att begränsa det intressentorienterade perspektivet till att enbart inkludera investerare. Metod: Uppsatsen har ett kvalitativt angreppssätt och primärdata har insamlats genom intervjuer med ekonomi- eller redovisningschefer representerande sju svenska noterade fastighetsföretag. Uppsatsens respondenter utgör cirka sextio procent av urvalet och den dominerande datainsamlingsmetoden har varit telefonintervjuer. Resultat och slutsatser: Vi drar slutsatsen att samtliga testade teorier, dock i olika mån, är applicerbara på valet av värderingsmetod i IAS 40. Alla teorierna har däremot ej ett förklaringsvärde till genomfört val. Vi har funnit tre viktiga drivkrafter vid valet: investerare, övriga branschens val samt kostnadsminimering. Vi drar dock slutsatsen att svenska noterade fastighetsföretag som grupp i sitt val mellan verkligt värde och anskaffningsvärde främst har drivits av viljan att minimera kostnader samt viljan att efterlikna övriga i branschen. Förslag till vidare forskning: Eftersom fastighetsbranschen har gjort ett enhetligt val kan vissa i studien ingående teorier ej fullständigt användas till att förklara valet. Det vore därför av intresse att testa teoriernas förklaringsvärde vid ett redovisningsval där företag på en gemensam marknad har anammat olika metoder. Det vore även tänkvärt att undersöka vad mottagarna av redovisningen anser om införandet av värdering till verkligt värde. Det blir bland annat av intresse att undersöka om tilliten till fastighetsföretagen och deras årsredovisningar reduceras som följd av det ökade antalet bedömningar.