Förväntningsgap vid frivillig miljöredovisning? – En studie av upprättande, granskning och krav på revisorn vid frivillig miljöredovisning

Abstract

Bakgrund och problem: En ny förståelse för miljöproblematiken har vuxit fram och lett till en utveckling av frivilliga miljöredovisningar. Då frivilliga miljöredovisningar började ges ut var de svåra att jämföra med varandra, vilket medfört att tydligare riktlinjer för upprättande och granskning efterfrågats. Internationella och nationella organisationer, föreningar, institut och organ arbetar därför med att ta fram vägledning inom området. Uppsatsens problem behandlar frivilliga miljöredovisningars upprättande, granskning, krav som ställs på revisorernas miljökunskap samt om det föreligger ett förväntningsgap mellan företags förväntningar och vad revisorer faktiskt utför.

Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva de riktlinjer som finns för upprättande och granskning av frivilliga miljöredovisningar. Även de krav som finns på revisorers kompetens i miljörelaterade frågor beskrivs. Uppsatsen syftar även till att förklara det förväntningsgap som kan uppstå om redovisningssändarens förväntningar inte motsvarar vad revisorn faktiskt utför.

Metod: Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod. Sekundärdata består av böcker, tidskrifter och elektroniska källor. Primärdata har inhämtats genom intervjuer med fyra företagsrepresentanter som upprättat frivilliga miljöredovisningar samt fyra revisorer som granskat frivilliga miljöredovisningar.

Avgränsningar: Uppsatsen behandlar enbart svenska förhållanden vad gäller frivilliga miljöredovisningar. Författarna bortser från mottagarna av de frivilliga miljöredovisningarna.

Resultat och slutsatser: Av studien framgår att det inte finns allmänt accepterade riktlinjer för upprättande av frivilliga miljöredovisningar. Revisorerna använder däremot samma vägledning vid granskning. Det finns inga formella krav på miljöutbildning för de revisorer som granskar frivilliga miljöredovisningar. En revisor måste dock alltid överväga om han eller hon innehar tillräcklig kunskap för att kunna åta sig granskningsuppdraget. Revisorerna upprättar alltid ett granskningsavtal tillsammans med representanter från företaget där granskningsuppdragets omfattning och innebörd definieras, vilket gör att det inte uppstår ett betydande förväntningsgap mellan redovisningssändarens förväntningar och vad revisorn faktiskt utför.

Förslag till fortsatt forskning: Flera uppslag till fortsatt forskning har uppkommit under uppsatsskrivandet. Exempel är: Föreligger ett förväntningsgap mellan redovisningsmottagaren och redovisningssändaren? Bör extern granskning av frivilliga miljöredovisningar bli obligatorisk?