dc.contributor.author | Sköld, Lovisa | swe |
dc.contributor.author | Hultqvist, Carl-Johan | swe |
dc.date.accessioned | 2005-02-08 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-16T17:24:27Z | |
dc.date.available | 2007-01-16T17:24:27Z | |
dc.date.issued | 2005 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/1546 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Allt fler företag väljer att styra delar av sin verksamhet i projektform. Trots att företagen ser möjligheter till värdeskapande misslyckas en del av projekten till följd av bristen på förståelse för hur olika typer av redovisningsinformation och styrmedel används. Utfallet av ett projekt påverkas även av att antalet aktörer utan redovisningsbakgrund, såsom projektledare på lägre nivå, allt mer frekvent använder en ökande mängd av tillgänglig redovisningsinformation. Det ställer krav på
redovisningsinformationens utformning eftersom det påverkar användandet i de olika faserna.
Genom att studera hur och vilka typer av information och styrmedel som används av
projektledare kan en bättre förståelse för styrning av projekt skapas. I sin tur kan det kanske
bidra till fler lyckosamma projekt.
Syfte: Att beskriva vilken information och vilka styrmedel som projektledare använder för att
genomföra projekt och hur användningen ser ut. Uppsatsen syftar också till att försöka förklara olika samband mellan tidigare forskning och datainsamlingar som utförs under studiens gång.
Avgränsningar: I denna studie beskrivs enbart projektledare på en lägre (operationell) nivå.
Orsaken är att vi vill fokusera på de som i vardagen driver projekt framåt och ofta använder
sig av redovisningsinformation.
Metod: Sammanlagt har åtta halvstrukturerade intervjuer med projektledare på operativ nivå
genomförts hos byggföretagen Vägverket, Skanska och NCC. Intervjuerna har följt en intervjuguide som utformats utifrån ämnesområden som berör projektstyrning. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en teoretisk referensram som är fokuserad på användning och utformning av redovisningsinformation och styrmedel kopplat till
projektledarens roll att driva ett projekt.
Resultat och slutsatser: Studien har kunnat visa att projektledare använder flera typer av
information och styrmedel under projektets olika faser. Samtliga projektledare använder
exempelvis både finansiell och ickefinansiell information. En annan slutsats som kan dras är
att användningen av information och styrmedel påverkas av i vilken fas projektet befinner sig.
I planeringsfasen används information och styrmedel till beslutsfattande. I genomförandefasen förekommer flera användningsområden, exempelvis att rikta uppmärksamhet mot problem. I utvärderingsfasen är det främsta användningsområdet för information och styrmedel prestationsmätning.
Förslag till fortsatt forskning: En intressant tanke för fortsatt forskning är att genomföra motsvarande studie i andra projektinriktade verksamhetsområden såsom IT-branschen och
läkemedelsindustrin, för att se om liknande slutsatser kan dras. | swe |
dc.format.extent | 427443 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.relation.ispartofseries | Ekonomistyrning | |
dc.title | Projektledares användning av
redovisningsinformation och styrmedel | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | C | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 4051 | swe |