dc.contributor.author | Johansson, Erik | swe |
dc.contributor.author | Johansson, Louice | swe |
dc.date.accessioned | 2004-08-11 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-16T17:24:40Z | |
dc.date.available | 2007-01-16T17:24:40Z | |
dc.date.issued | 2004 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/1562 | |
dc.description.abstract | Inledning och problem: För fastighetsbolagen gäller det att skapa ett attraktivt boende som uppfyller de krav som hyresgäster har. Individen ställer inte bara krav på lägenhetens storlek och skick utan också faktorer så som trygghet och säkerhet. Hyresvärden ska skapa samspel och balans mellan boende och individ, för att få en bra bas i sin verksamhet. Boendet skapar ett värde för ägaren som hyresgästen i sin tur är beredd att betala för. Pengar som genereras ifrån boendet kan återinvesteras i boendet eller den boende för att öka attraktionskraften. Denna måste hålla sig ajour med vad som händer i samhället och vad hyresgäster efterfrågar. Huvudproblemställningen för denna studie är: Vilka ekonomiska konsekvenser får bearbetning av attraktionen mellan individ och boende inom kommunala fastighetsbolag?
Syfte: Uppsatsen beskriver och analyserar sambandet mellan individen, bostaden och pengarna samt vilka ekonomiska konsekvenser det får. Syftet är också att öka vår kunskap och förståelse av sambandet.
Metod: Uppsatsen är baserad på primär och sekundärdata. Den primära informationen samlades in genom intervjuer med personer som arbetar på de två områdena Grevegården och Opalområdet, samt genom egna iakttagelser, bland annat när trygghetsvandringen gjordes.
Resultat och slutsatser: För att hyresvärden skall få ut så mycket som möjligt av sina bostäder gäller det att hitta en balans mellan bostäderna och individen. En obalans har idag ingen större betydelse, däremot kan en obalans få konsekvenser i en lågkonjunktur. Om hyresvärden har misskött sina bostäder kan en obalans mellan individ och bostad finnas och individen väljer att söka efter en bostad hos en annan hyresvärd som uppfyller de krav som denna har på bostaden.
I Opalområdet råder det en relativ god balans mellan individ och bostad. I lågkonjunktur kommer dock området blir mer känslig för obalans. Trygghet i Opalområdet bör dock studeras närmare. På Grevegården bör dock vissa åtgärder göras för att förbättra balansen mellan boende och individ då hyresgästerna anser att hyran är för hög jämfört med hur de värdesätter sitt boende. I en lågkonjunktur kommer Grevegården att drabbas mer än Opalområdet. Familjebostäder bör även skapa bra kontakter med myndigheter, organisationer och föreningar som påverkar området.
Fortsatt forskning: Vid studiens genomförande väcktes intresse för hur resultatet av denna studie skulle se ut om den genomfördes i en kommun där många lägenheter står tomma. Det skulle då vara av intresse att jämföra hur olika fastighetsbolag arbetar på att attrahera hyresgäster och vilket ekonomiskt resultat dessa åtgärder får. | swe |
dc.format.extent | 911897 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | |
dc.title | Ekonomiska konsekvenser för bostadsområden vid skapandet av nöjda hyresgäster - en studie över Opalområdet och Grevegården | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | C | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 3804 | swe |