Abisko, Björkliden och Riksgränsen. En deskriptiv jämförelse av ekonomistyrningen vid tre svenska fjällänläggningar

Abstract

Detta är en deskriptiv och jämförande studie av tre svenska fjällanläggningars ekonomistyrning. Uppsatsen tar ett brett perspektiv på ekonomistyrning och har sin utgångspunkt i öppna system - teorier. Utgångspunkten är att ekonomistyrning handlar om en vilja att påverka beteenden hos individerna i en organisation, så att de hushåller med organisationens knappa resurser på ett sådant sätt att organisationens målsättningar kan uppfyllas. Fjällanläggningarna Abisko turiststation, Björkliden Fjällby och Riksgränsen utgör uppsatsens undersökningsobjekt och deras ekonomistyrning beskrivs utifrån tre perspektiv: val av organisationsform, val av formell styrning och mindre formaliserad styrning. Uppsatsen har två delsyften, dels att komma fram till en helhetsinriktad förståelse av anläggningarnas ekonomistyrning, samt att utifrån den empiriska fallstudien analysera likheter och skillnader i ekonomistyrningen och vilka faktorer som påverkar utformningen av den samma. Vi ville att studien skulle grunda sig på induktiva resonemang och därmed har teorikapitlet till stor del växt fram utifrån den empiriska undersökning som gjorts. Studien bygger till stor del på en deskriptiv ansats då vi vill beskriva respondenternas syn på anläggningarnas utformning av ekonomistyrningen. Därför har vi främst använt oss av kvalitativa intervjuer som teknik för insamling av data. En teoretisk modell har vuxit fram under arbetets gång som bygger på såväl ekonomistyrningsteori som organisationsteori i form av öppna system teorier. Undersökningsobjekten valdes av en rad anledningar. Dels för att jämförbarheten mellan dem är stor, då en rad strukturella imperativ är lika för dem såsom storlek, omvärld, teknologi och produkt. De är belägna i ett relativt isolerat och litet geografiskt område och har en liknande konkurrenssituation. Det var också av intresse för oss att de är relativt små företag, vilket kan ge läsaren inblick i hur det lilla företaget använder ekonomistyrning i sin verksamhet. Fjällanläggningar i sig är dessutom intressanta som undersökningsobjekt då de, trots sin storlek, har en relativt komplicerad struktur och diversifierad verksamhet. En ytterligare aspekt rörande dessa tre anläggningar var det faktum att de alla tre drivs under olika associationsformer. Abisko ägs av en stor ideell förening, Björkliden av en betydligt mindre ekonomisk förening och Riksgränsen ägs av en större koncern inom svensk turismnäring. Dessa associationsförhållanden kom att visa sig mycket betydelsefulla för studiens resultat. Om många likheter i hur man har utformat sin ekonomistyrning på de enskilda anläggningarna kunde förklaras av situationsberoendet och strukturella imperativ, så kunde de relativt stora skillnaderna som vi dock fann förklaras av faktorer som strategiskillnader och olikheter i ledningsfilosofi. Situationsberoendet har helt i enlighet med teorin lett till många likheter i val av organisationsform. Skillnader i strategi och ledningsfilosofi visade sig vara avgörande för vilka ben av ekonomistyrningen som de olika anläggningarna betonade i sin styrning. Det är sannolikt att flera av dessa skillnader är direkt relaterade till de olika associationsformerna under vilka anläggningarna drivs. Såväl strategisk planering och utformning av ekonomistyrningen verkade dessutom vara direkt avhängig verksamheternas finansiella resurser. En organisation med likviditets- och lönsamhetsproblem riskerar att hamna i en negativ spiral med minskat strategiskt arbete på grund av resursbrist och fortsatt improduktivitet, då det inte finns resurser för att utveckla ekonomistyrningen. Den negativa spiralen leder till att fattig blir fattigare och att det blir dyrt att vara just fattig.