Balanserat styrkort inom Svenska kyrkan - en studie av Göteborgs- och Malmö kyrkliga samfälligheter

Abstract

Bakgrund och problem: Allt fler vuxna kyrkoavgiftsbetalare lämnar Svenska kyrkan. Samtidigt döps allt färre barn enligt Svenska kyrkans ordning och blir därmed inte framtida kyrkomedlemmar. Svenska kyrkan står inför ett tydligt ekonomiskt problem. Dessutom genomlider Svenska kyrkan en legitimitetskris och organisationen måste ännu tydligare definiera och motivera verksamheten. Svenska kyrkan på det nationella planet avsätter stora resurser för marknadsföring och profilering för att inte ytterligare marginaliseras i dagens samhälle. Svenska kyrkan bör sålunda locka fler att stanna kvar som medlemmar och att döpa sina barn, alltså en form av medlemsrekrytering som kan ta sig många olika uttryck. Verksamheten måste idag planeras och följas upp. Kaplan och Norton introducerade det balanserade styrkortet 1992 och argumenterade att viktiga värden i en organisation inte alltid visas bäst i finansiella mått Det balanserade styrkortet kan därmed balansera och komplettera den finansiella bilden av en verksamhet. Svenska kyrkan har mot bakgrund av detta börjat intressera sig för det balanserade styrkortet som ett sätt att professionalisera sitt uppenbara styrbehov.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka, analysera, samt att försöka förklara intentionen bakom införandet av balanserat styrkort i Svenska kyrkan på ekonomisk-administrativ samfällighetsnivå. Studien bygger på en övergripande teoretisk diskussion om, och förklaring av det balanserade styrkortet, samt på en studie av hur verktyget är tänkt att fungera och fungerar inom en kyrklig förvaltning. Uppsatsen böra leda fram till en förståelse för synen på balanserat styrkort i en organisation som Svenska kyrkan, och har ambitionen att granska om synen på balanserat styrkort skiljer sig åt mellan Sveriges två största kyrkliga samfälligheter. Författaren har även ambitionen att skapa ökad förståelse för hur en icke vinstdrivande organisations ekonomiska styrning kan fungera bättre.

Avgränsningar: Uppsatsen behandlar de aktuella förvaltningarnas och den ekonomiska samfällighetens ekonomistyrning/ledning med hjälp av balanserat styrkort. Författaren har inte för avsikt att studera Svenska kyrkan i allmänhet eller i sin helhet, utan inriktar sig på Göteborgs kyrkliga samfällighet och Malmö kyrkliga samfällighet.

Metod: Studien är baserad på djupintervjuer med beslutsfattare inom organisationen Svenska kyrkan samt på omfattande litteraturstudier. Intervjuerna har dels varit inriktade på fakta (intervju av konsult/expert på balanserat styrkort), dels på attityder gentemot balanserat styrkort (intervjuer med brukarna).

Resultat och slutsatser: Mot bakgrund av stora och svåra utmaningar de kommande åren, behöver Svenska kyrkan en mer effektiv styrning inom ett flertal områden. De uttalade strategierna behöver operationaliseras och kommuniceras. Samfälligheterna har stora ambitioner, men införandet av, och det fortgående arbetet med balanserat styrkort går trögt. Svenska kyrkan behöver koncentrera sig på vissa viktiga framgångsfaktorer respektive mått, exempelvis kundnöjdhet.

Förslag till fortsatt forskning: Arbetet bör kunna leda till en fortsatt diskussion om användandet av balanserat styrkort inom Svenska kyrkan eller likartade organisationer. Det är även författarens förhoppning att Svenska kyrkan på olika nivåer kan använda sig av studien vid planering och utarbetande av balanserat styrkort, avseende hur och inom vilka områden indikatorer, perspektiv och kritiska framgångsfaktorer kan identifieras.