Investeringsprocessen inom privat sjukvård - en fallstudie

Abstract

En allmän debatt har under en längre tid bedrivits angående hur den svenska sjukvården skall vara utformad. I takt med detta har det uppkommit ett antal nya privata aktörer på den svenska sjukvårdsmarknaden. Ett intresse skapades av att studera hur de privata aktörerna bedriver sin verksamhet i förhållande till de teoretiska och företagsekonomiska idealen som finns. I samarbete med vår uppdragsgivare Claes Wallér, VD för Cook Sweden AB, beslutades att uppsatsen skall belysa detta genom att investeringsprocessen för privata vårdgivare sätts i fokus. Tyngd läggs på de processer som föranleder investeringsbeslut. Dock görs inga generaliseringar och resultaten gäller endast för de företag som ingår i undersökningen.

Undersökningen är uppbyggd som en kvalitativ studie med en explorativ ansats, där data av både primär och sekundär karaktär har införskaffats. Sekundärdata utgör grunden för de teorier som finns i ämnet investeringsprocesser och primärdata de specifika förhållandena för varje undersökt företag. Urvalet av undersökta företag är att betrakta som ett bekvämlighetsurval där företagen har utvalts med inga andra premisser än att de är privatägda, att de bedriver specialistvård, samt att de inte lyder under Lagen om Offentlig Upphandling (LOU).

De teoretiska resonemang som förs är uppbyggda av olika synsätt på hur investeringsprocessen i företag ser ut. I teorikapitlet beskrivs vägen från investeringsförslag till beslut. Det finns även med teorier kring implementering av investeringar och efterkalkylering. Dessa faktorer behandlas dock inte i det empiriska avsnittet eller i analysen.

Resultatet från intervjuerna ligger till grund för en analys där likheter och skillnader mellan de undersökta företagen redovisas. Likheterna består främst i hur investeringsmöjligheter identifieras och initieras, där den operativa verksamheten i företagen vanligen spelar en stor roll. De identifierade olikheterna visar sig framförallt genom utseendet på grunderna för investeringsbeslut. I vissa företag är de helt behovsbaserade, medan det i andra även krävs ekonomiska resonemang i tillägg till det identifierade behovet. Detta utgörs då av beräkningar av kassaflöden med hjälp av någon kalkylmetod.

Möjligheter att förbättra metoderna för investeringsbedömning kan göras inom två områden. För det första bör vissa undersökta företag i större utsträckning än idag anamma de idéer som finns kring investeringskalkylering. För det andra bör företagen uppmärksamma de problem som kan uppstå genom att läkares medicinska kunskap ofta kolliderar med ledningens ekonomiska uppfattning kring vilka investeringar som bör göras.