dc.contributor.author | Öjerhed, Niclas | swe |
dc.contributor.author | Rydén, Henrik | swe |
dc.contributor.author | Elgquist, Ulf | swe |
dc.date.accessioned | 2004-03-02 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-16T17:26:08Z | |
dc.date.available | 2007-01-16T17:26:08Z | |
dc.date.issued | 2004 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/1588 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och frågeställning: EU kommissionen beslutade år 2002 att införa ett gemensamt
redovisningsregelverk som skall gälla för alla noterade företag inom unionen efter den 1
januari 2005. Förordningen innebär inte bara en omställning för svenska företag utan även för
myndigheter och redovisningsnormgivare. Beslutet innebär även att nya tillsynsuppgifter blir
tvingande för medlemsländerna, vilket leder fram till följande Huvudfrågeställning: Vilken av
Bokföringsnämnden (BFN,) Finansinspektionen (FI), eller Redovisningsrådet (RR) anses bäst
lämpad att tilldelas tillsynsansvaret av IFRS i Sverige efter den 1 januari år 2005? samt
följande delfrågeställning: Utifrån vilka ställningstaganden anses BFN, FI eller RR bäst
lämpad att tilldelas tillsynsansvaret av IFRS?
Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån inhämtad empiri och teori undersöka vilken
organisation som anses bäst lämpad att ansvara för den framtida redovisningstillsynen av
IFRS efter införandet år 2005. Syftet är även att presentera de ställningstaganden som legat
till grund för organisationernas beslut. Uppsatsen syftar även till att utveckla svaret, om
vilken organisation som anses mest lämpad, till att med utgångspunkt i förändringsteorier
avgöra vilken organisation som kommer att tilldelas ansvaret för redovisningstillsynen.
Avgränsningar: Uppsatsens primära empiri avgränsas till 13 e-post- och telefonintervjuer. I
uppsatsen diskuteras främst framtida redovisningstillsyn och endast i begränsad utsträckning
kommenteras framtida redovisningsnormering. Uppsatsen är även avgränsad till att endast
studera tre potentiella tillsynsorganisationer.
Metod: I uppsatsen används en kvalitativ metod. Den primära informationen har inhämtats
från telefon- och e-postintervjuer med halvstrukturerade frågor. Den sekundära informationen
har inhämtats ifrån SOU med tillhörande remissvar.
Slutsatser: Utifrån ställningstagandena om redovisningens kvalitativa egenskaper samt
sambandet mellan redovisning och beskattning, anses BFN och FI som bäst lämpade att
tilldelas ett delat tillsynsansvar av IFRS i Sverige efter den 1 januari 2005. Med utgångspunkt
i förändringsteorierna kommer BFN och FI tilldelas ett delat ansvar för redovisningstillsynen,
eftersom det är den rådande opinionens åsikt.
Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag på framtida forskning är att utvärdera det svenska
valet av redovisningstillsynsmyndighet, med avseende på Elsters funktionella förklaringar. | swe |
dc.format.extent | 421030 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | |
dc.title | Framtida svensk redovisningstillsyn | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | C | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 3414 | swe |