Intellektuellt kapital i teori och praktik - En fallstudie av Nobel Biocare

Abstract

Bakgrund och problem: Det har i dagens informationssamhälle uppmärksammats en allt större klyfta mellan det bokförda värdet och marknadsvärdet. Detta eftersom de alltmer kunskapsintensiva företagen har en stor mängd intellektuellt kapital som inte får tas upp i balansräkningen. Med andra ord är det inte alltid säkert att den information som återfinns i årsredovisningen säger hela sanningen om ett företag. Av denna anledning har vi valt att undersöka huruvida olika intressenter beaktar det intellektuella kapitalet när de värdesätter Nobel Biocare och om den genom lag och normer reglerade redovisningen räcker till som grund för värdering av Nobel Biocare.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en ökad förståelse om hur ett företags olika intressenter ser på det intellektuella kapitalet i ett företag och hur detta skiljer sig från teorins bild av ett företags värde.

Avgränsningar: Vi har begränsat oss till att endast titta på ett enda företag, nämligen Nobel Biocare. En begränsning har även gjorts när det gäller vilka intressenter som behandlas i denna uppsats, då vi endast nämner tre av företagets intressenter. Vi kommer inte heller att utvärdera validiteten i de värderingsmodeller som finns, utan modellerna kommer att presenteras i syfte att öka läsarens förståelse.

Metod: Vi har i vår uppsats utgått från en kvalitativ metod och har därför genomfört ett antal djupintervjuer med några av företagets olika intressenter. Resultatet från intervjuerna har sedan analyserats utifrån den teori som presenterats i den teoretiska referensramen. Ansatsen är av en beskrivande karaktär eftersom vi endast vill beskriva de förhållanden som råder.

Resultat och slutsatser: Vår studie har visat att både de analytiker, kunder och den ledningsrepresentant som vi talat med lägger stor vikt vid de faktorer som ingår i det intellektuella kapitalet, även om inte alla använder sig av begreppet. Vi anser att det utifrån vår undersökning finns behov av förändringar av redovisningen i form av rekommendationer om mer tilläggsupplysningar rörande intellektuellt kapital. På det sättet kan man utan att förändra balansräkningens innehåll dra nytta av de fördelar som extern rapportering av intellektuellt kapital medför.

Förslag till fortsatt forskning: Det finns först och främst behov av en allmänt accepterad definition på intellektuellt kapital, eftersom det i dagsläget fortfarande råder stor förvirring kring begreppet. Det krävs även mer forskning kring hur intellektuellt kapital bör redovisas och huruvida man bör kvantifiera informationen i annat än monetära termer. Det skulle vara intressant att genomföra samma studie för andra kunskapsföretag för att se om dessa resultat även gäller för andra företag.