Implementeringen av IFRS i fem svenska börsbolag. En jämförande studie av Aspiro, Sigma, PartnerTech, Nolato och Höganäs

Abstract

Bakgrund och problem: I och med att EG-förordningen (EG) nr. 1606/2002 antogs blev det klart att samtliga noterade bolag i unionens medlemsstater skulle komma att upprätta koncernredovisningar enligt IFRS. Konverteringen skedde den 1 januari 2005 och fram till dess fordrades det att de berörda bolagen förberedde sig inför övergången. Enligt vissa studier bedömdes det finnas en risk att svenska börsbolag, oavsett storlek, inte skulle påbörja förberedelserna tillräckligt långt i förväg och därför få problem med övergången. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur fem olika stora svenska börsföretag hittills har implementerat IFRS i sin redovisning, för att på så sätt öka den existerande kunskapen om detta, vilken är begränsad. Genom att jämföra företagen med varandra vill vi kartlägga eventuella likheter och skillnader i implementeringsprocessen och analysera vad dessa kan bero på. Avgränsningar: Uppsatsen har skrivits ur företagens perspektiv och behandlar den tidsperiod från det att företagen blev medvetna om att en förändring skulle ske till dess att deras första årsredovisningar upprättade enligt IFRS presenterades. Bolagen som valdes ut är bolag vars värdepapper är noterade på en svensk marknadsplats eller börs som står under Finansinspektionens kontroll. Metod: Undersökningen har genomförts enligt metoder för fallstudier och författarna har genomfört personliga intervjuer. Antal undersökningsobjekt begränsades till fem olika stora små och medelstora företag med säte i Skåne, Halland och Västra Götalands län. Respondenterna var koncernredovisare på de fem utvalda företagen. Bolagen bedriver verksamhet inom IT-, teknik-, plasteller metall/verkstadsbranschen och har en omsättning mellan 0,4-4,6 Mdr kr. Resultat och slutsatser: Skillnaderna i de studerade företagen beträffande deras implementeringsprocesser visade sig vara mindre än förväntat. Bolagen har upplevt IAS 1 och IFRS 3 som de mest komplicerade standarderna. Även IAS 39 har för de större undersökta företagen varit en belastning. Att arbetet med den första årsredovisningen enligt IFRS skulle vara så arbetsam hade inte förutsetts. Införandet av IFRS kan beskrivas som en process i tre steg där faserna informationshämtning, inventering och slutlig implementering ingår. Förslag till fortsatt forskning: Ett intressant område att undersöka är hur företagens finansiella rapporter under de kommande åren utvecklas under påverkan av IFRS. Vilken form kommer de finansiella rapporterna att ta när företagen lär sig allt mer av varandra och när redovisningens framtida kontrollörer har sagt sitt?