Kontinuitet i samverkan mellan högskola och näringsliv – En fallstudie av Volvo Lastvagnar och Företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan i Göteborg

Abstract

Bakgrund och problem: År 1997 skedde en ändring i högskolelagen, vilken medförde att högskolans ansvar för samverkan med omgivningen har utökats. Utifrån tidigare rapporter ses långsiktigheten i samverkan som en viktig fråga som behöver genomtänkta utformningar. Även vikten av att samverkan bygger på en ömsesidig nytta och arbetsinsats tas upp. Syfte: Syftet med denna studie är att vi genom en fallstudie skall skapa kunskap för att underlätta för framtida samverkan mellan högskola och näringsliv genom att fokusera på vad som krävs för att nå ömsesidighet och kontinuitet i denna. Metod: För att besvara vårt syfte har vi gjort en fallstudie på två organisationer, Företagsekonomiska institutionen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Volvo Lastvagnar i Göteborg. 15 djupintervjuer har genomförts med respondenter från Handelshögskolan och Volvo. Utöver det har litteraturstudier gjorts för att inhämta information. Resultat och slutsatser: Personberoendet anser vi inte att man kan komma ifrån, men genom att institutionalisera anser vi att personberoendet kan bli mindre avgörande för samverkan. Då förtroende är en viktig faktor vid samverkan så ses införande av mötesplatser för dialoger som viktigt. Även en databas med kontaktuppgifter skulle underlätta för att få kontinuitet, då dessa inte skulle vara personberoende utan vara till allas kännedom. I denna databas skulle en sammanställning över samverkan som bedrivits vid företaget inkluderas. Det skulle även underlätta arbetet med samverkan då den skulle möjliggöra en överblick över den samverkan som sker. Förslag till fortsatta studier: Det skulle vara intressant att studera andra högskolor och företag ur näringslivet både i Sverige och internationellt för att se om det skiljer sig från vår studie. Då näringslivet bara är en del av det omgivande samhället vore det intressant att studera andra aktörer också. Det vore även intressant att trängare djupare in i problematiken kring ömsesidigheten i nyttan av samverkan. Detta kan studeras utifrån frågan om i vilken utsträckning respektive part får nytta av samverkan.