Aktieägarvärde i fokus – svenska börsbolags uppfattningar om värdebaserad styrning

Abstract

Bakgrund och problem: Under de senaste decennierna har företagens aktieägare alltmer fokuserats och inställningen till att deras förmögenhet bör maximeras har lett till debatt både inom och utanför näringslivet. Fokuseringen har aktualiserat frågor kring hur ekonomistyrningen skall bedrivas för att det investerade kapitalet skall förvaltas på bästa sätt. Value Based Management (VBM), där mått som Economic Value Added (EVA®) ingår, är exempel på en uppmärksammad modell som utvecklats i syfte att maximera aktieägarvärdet. Trots att användningen av VBM upplevt en avsevärd ökning de senaste åren finns endast en begränsad mängd forskningsrelaterade bevis för hur idéerna appliceras i praktiken (Malmi & Ikäheimo, 2003). Utgångspunkten i VBM-litteraturen är att ekonomistyrningen måste bli mer inriktad mot att skapa aktieägarvärde (Hellman & Lind, 2004) varför det torde vara intressant att studera vad koncerner med ett sådant mål anser om VBM:s riktlinjer. Med det i åtanke har vi i studien kartlagt de uppfattningar svenska börsnoterade koncerner har om VBM:s riktlinjer och dess överensstämmelse med ett aktieägarorienterat synsätt. Syfte: Mot bakgrund av den ökade aktieägarfokuseringen i Sverige är syftet att kartlägga och analysera uppfattningen hos svenska börsnoterade koncerner om VBM:s riktlinjer och dess överensstämmelse med ett aktieägarorienterat synsätt. Studien genererar ett empiriskt bidrag då det för första gången undersöks vilka uppfattningar som råder gällande brett accepterade riktlinjer inom värdebaserad styrning. Avgränsningar: Vi anammar Malmi & Ikäheimos (2003) syn på VBM, vilka utgår från Ittner & Larckers (2001) ingående genomgång av VBM-litteraturen. Vi avgränsar oss i studien till att endast undersöka noterade bolag i Sverige. Vi undersöker ej bolagens ekonomistyrning i praktiken men berör på vissa punkter hur de arbetar, eftersom det kan ge en förklaring till varför de har en viss uppfattning. M etod: Uppfattningen hos svenska börsbolag kring VBM:s riktlinjer och dess överensstämmelse med ett aktieägarorienterat synsätt har undersökts genom intervjuer med personer i ledande befattning. Sammanlagt har fem personliga intervjuer, en telefonintervju samt en intervju via e-mail genomförts. Resultat och slutsatser: Studien visar att bolagen generellt är positivt inställda till VBM:s normativa riktlinjer i syfte att skapa aktieägarvärde. Den gängse uppfattningen tycks vara att EVA® skapar tydliga riktlinjer för vad som skapar värde inom verksamheten och således kan verksamheten styras och beslut fattas med hänsyn tagen till vad som genererar det största aktieägarvärdet för koncernen som helhet. Bolagen anser dock att teorin många gånger ej är praktiskt applicerbar. Förklaringar som ges är att EVA® är ett svårbegripligt mått ej lämpligt att kommunicera till hela organisationen och att VBM och EVA® ej genererar en balanserad styrning av verksamheten. Bolagens uppfattningar avviker i vissa fall från vad som anges i teorin; de känner till innebörden i begreppen men för stundvis resonemang som står i konflikt med densamma. Studien indikerar även att bolagens uppfattningar eventuellt kan ha påverkats av debatten gällande Corporate Social Responsibilities, bonusutbetalningar och ersättningsnivåer och att deras strävan efter att erhålla legitimitet i samhället influerar deras svar. Det tycks även råda skilda uppfattningar kring hur aktieägarvärde på bästa sätt skapas. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att studera hur bolag säkerställer att aktieägarvärdet maximeras; hur mycket spelar personliga åsikter in och hur mycket influeras de av teoretiska modeller? Ytterligare en reflektion studien genererat är hur bolag påverkas av de ”legitimitetstrender” som råder. Ett område för fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka hur bolags strävan efter legitimitet påverkar strävan efter maximering av aktieägarvärdet. Slutligen skulle studiens resultat kunna jämföras med uppfattningen hos bolag i andra nordiska länder (som verkar inom ungefär samma företagsklimat). Finns likheter och/eller skillnader i uppfattningar mellan bolag i de nordiska länderna gällande hur de ser på skapande av aktieägarvärde genom användandet av VBM?