dc.contributor.author | Mansfield, Tomas | swe |
dc.contributor.author | Abrahamsson, Liselott | swe |
dc.date.accessioned | 2006-03-02 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-16T17:28:03Z | |
dc.date.available | 2007-01-16T17:28:03Z | |
dc.date.issued | 2006 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/1660 | |
dc.description.abstract | Bakgrund: EU: s fjärde bolagsdirektiv kräver bland annat att samtliga aktiebolag skall revidera sina årsbokslut samt genomgå en granskning av sina förvaltningsberättelser Enligt direktivet får även medlemsländerna ge småföretag dispens från kravet på lagstadgad revision. I Norden innefattar revisionsplikten även mindre aktiebolag medan huvudparten av Europa utnyttjar undantaget för de mindre bolagen. Detta har nu börjat ifrågasättas av näringsidkare i Sverige och Svenskt Näringsliv gjorde nyligen en undersökning om kostnaden överstiger nyttan med revisionen i mindre aktiebolag. Slutsatsen blev att revisionsplikten för små aktiebolag bör avskaffas även i Sverige då nyttan inte anses överstiga kostnaden med revisionen.
Problem: Hur kommer ett möjligt avskaffande av revisionsplikten påverka småföretagens möjligheter till extern finansiering?
Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ett möjligt avskaffande av revisionsplikten kan komma att påverka de mindre bolagens möjligheter till extern finansiering. Vi vill undersöka revisionens betydelse för kreditgivare vid handläggning av kreditärenden samt för riskkapitalbolagens investeringsprocess.
Avgränsningar: I Sverige har ett avskaffande av revisionsplikten diskuterats för mikrobolag som även kan klassas som K2 företag enligt ett förslag från BFN. Vi har därför avgränsat oss till dessa när vi har undersökt företagens möjligheter till externfinansiering vid frivillig revision. Följderna av avskaffandet har vi enbart undersökt ur bankers och riskkapitalbolags perspektiv då dessa anses vara ett par av de viktigaste intressenterna.
Metod: Huvuddelen av primärdatan i uppsatsen kommer från personliga intervjuer. Vi valde att göra kvalitativa intervjuer med ostrukturerade frågor, för att på så sätt kunna få fram mycket information av ett begränsat antal informanter.
Analys: Både bankerna och riskkapitalbolagen ser att det skulle blir förändringar i deras arbetssätt vid ett avskaffande av revisionsplikten. Bankerna använder den reviderade årsredovisningen som beslutsunderlag mer än vad riskkapitalbolagen gör. Riskkapitalbolagen har dock en mer negativ inställning till ett avskaffande jämfört med bankerna.
Slutsats: Vid ett avskaffande av revisionsplikten skulle osäkerheten i bankernas beslutsunderlag öka vilket gör att de skulle kräva mer av de oreviderade företagen. De skulle även få lägga ner mer resurser själva för att kunna göra en säker kreditvärdering. Även riskkapitalbolagen skulle få lägga ner mer arbete i investeringsprocessen för att kunna säkerställa den finansiella informationen, de skulle dock inte kräva mer av sina investeringsobjekt. | swe |
dc.format.extent | 335321 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | |
dc.title | Revisionspliktens betydelse för riskkapitalbolag och kreditgivare. | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | D | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 4798 | swe |
dc.subject.svep | Business and economics | swe |