Skatterevision – bättre bemötande kan ge färre överklaganden

Abstract

Bakgrund och problem: Under våren 2000 genomförde Skatteverket en utvärdering av 77 koncernrevisioner, som i huvudsak utförts under tiden mars 1996 till oktober 1999. Sammanlagt reviderades 503 företag. Dessa skatterevisioner resulterade i beslut avseende taxeringsåren 1996 och 1997 som innebar att skatter och avgifter höjdes med 4 200 miljoner kronor. Kostnaden för revisionerna uppgick till 73 miljoner. De flesta av Skatteverkets beslut blev föremål för process i domstolarna. Processerna är ofta långa och innebär ökade kostnader både för Skatteverket och för företaget. Enligt utvärderingen är felen som påträffats vid revisionerna av skiftande karaktär. Många fel beror på att företagen har genomfört vissa förfaranden eller transaktioner som strider mot gällande lagstiftning. Andra fel uppges bero på frågeställningar där lagstiftningen framstår som otillräcklig, oklar eller svår att tillämpa, men det finns också, enligt utvärderingen, klara felaktigheter som prövas i domstol. Forskning visar att företagens acceptans av myndigheters beslut påverkas bland annat av hur rättvis myndigheten uppfattas. Även om myndigheten fattat ett beslut som går företagen emot accepterar de beslutet, förutsatt att myndigheten agerat rättvist i samband med hanteringen av ärendet. Enligt forskningen kan en rättvis hantering från myndigheterna leda till att färre klagar på myndighetens beslut. Då klara felaktigheter överklagas och med hänvisning till forskningen kring rättvisa procedurer och hur det påverkar acceptansen för myndigheters beslut, finns det anledning att utreda om det finns delar i skatterevisionen som kan förbättras. Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera de delar i skatterevisionen som företagen upplever som problematiska samt att utreda om de upplevda problemen kan påverka acceptansen av Skatteverkets beslut och, om möjligt, föreslå förbättringar. Avgränsningar: Skatterevisionen omfattar betydligt fler delar än vad som behandlas i vår uppsats. Genomförandet eller revisionsmodellen, som skatterevisorerna arbetar efter är uppbyggd av delarna förgranskning, baskontroll, fördjupad granskning, slutförande och uppföljning och utvärdering. Varje del har olika syfte och omfattning. En mer utförlig