Positioneringsfraser i interaktion. Syntax, prosodi och funktion

Abstract

Pressmeddelande 2006-03-23 om en ny avhandling vid humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet.http://hum.gu.se/organisation/pressmeddelande/susanna_karlssonSusanna Karlsson, nordiska språk disputation 1 april 2006.Samtalsspråket avslöjar hur vi förhåller oss till vår omvärld Positionering att förhålla sig till sin omvärld, till sina medmänniskor och till det man säger är något som vi människor hela tiden ägnar oss åt. Så snart vi säger att något kanske är på ett visst sätt, eller att vi tror eller vet att det är så, kommunicerar vi något om vår relation till det vi talar om och till den vi talar med. Man kan tro att detta sätt att uttrycka sig tyder på svaghet eller osäkerhet men Susanna Karlsson menar i sin avhandling att positioneringsuttryck snarare används för att underlätta kommunikationen mellan människor.Genom att använda sådana här uttryck signalerar vi till andra att det vi pratar om är våra egna åsikter, något som får stå för oss. På så vis ger vi en tolkningsram för det vi säger, vilket ger andra en fingervisning om hur de kan förhålla sig till det vi sagt.Man hör ibland att folk tycker att det är ett tecken på osäkerhet eller svaghet att använda dessa uttryck, att det är ett sätt att ta tillbaka en del av det man har sagt. Detta stämmer till viss del, men det är långt ifrån det enda en talare uppnår genom att använda dem. Framför allt används positionerande uttryck för att underlätta i kommunikationen mellan människor. Uttrycken gör det enklare för ens samtalspartner att delta i ett pågående samtal och att bidra med sina egna åsikter, tyckanden och spekulationer. Positionerande uttryck används ofta för att lösa interaktionella problem, för att reglera förhållandet mellan talare eller för att knyta ett uttryck till en talare.För att uttrycka positionering använder man sig av en mängd olika uttryck, gester och tonfall. I sin avhandling fokuserar Susanna Karlsson på fem av de verb som är vanligast i positioneringsuttryck: veta, tycka, tro, säga och mena, och studerar hur de varierar i form och funktion beroende på var i ett påstående de placeras och hur de sägs.Avhandlingsförfattaren har undersökt vilka resurser en talare använder sig av för att uttrycka positionering i samtal. Detta gör hon genom att kombinera en grammatisk studie med en samtalsanalytisk metod som fokuserar på det interaktionella samspelet mellan talare. Att studera positioneringsfraser i ett interaktionellt sammanhang tillför en ny dimension till studiet av sådana uttryck och kompletterar den traditionella grammatiska beskrivningen.Avhandlingens titel: Positioneringsfraser i interaktion. Syntax, prosodi och funktion.Opponent: Lektor Jakob Steensig, ÅrhusDisputationen äger rum lördagen den 1 april 2006 kl. 10.15Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, GöteborgNärmare upplysningar kan fås av Susanna Karlsson, tel. 031-773 4757 (arb.),0709-75 47 28 (mobiltel.), e-post: susanna.karlsson@svenska.gu .seHemsida: http://www.svenska.gu.se/~svesk/