Innebär konverteringen till IFRS en högre kvalitet i redovisningen sett ur ett aktieägarperspektiv?

Abstract

Bakgrund och problem: Förutom att IFRS innebär en harmonisering medför regelverket även att redovisningsreglerna i flera länder ändrat perspektiv till att bli mer inriktade mot aktiemarknaden. Införandet av IFRS har medfört att företag inte längre ska skriva av goodwill och att verkligt värde ska användas i större utsträckning. Det här innebär att det kan förväntas att övergången till IFRS har medfört att redovisningskvaliteten förbättrats. Då svenska företag inte har haft möjlighet att tillämpa IFRS före år 2005 resulterar det i en fördelaktig situation för en studie som undersöker förändring i redovisningskvalitet. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att följa upp en tidigare studie och undersöka om utfallet från den studien är av engångskaraktär. Metod: För att besvara forskningsfrågan har en kvantitativ metod använts där information har inhämtats från svenska noterade företag för andra kvartalet år 2004 och år 2005. Analysen av insamlad data bygger på en jämförelse åren emellan och har skett genom hypotesprövning där en regressionsmodell har använts. I modellen ingår variablerna aktiepris, resultat, eget kapital och andelen immateriella tillgångar. Resultat och slutsatser: Den här studien visar att med stor sannolikhet har kvaliteten för resultatet som enskild variabel, till skillnad från eget kapital, ökat vid införandet av IFRS. Dock urskiljdes ingen ökad kvalitet för de enskilda variablerna när de testades i kombination med varandra. Vidare uteblev den förväntade ytterligare ökningen av redovisningskvalitet för företag med en betydande andel immateriella tillgångar. Däremot identifierades ett starkare samband mellan aktiepriset och de redovisade värdena, resultatet och det egna kapitalet, efter övergången till IFRS. Sammantaget visar därmed studien att konverteringen till IFRS med stor sannolikhet har förbättrat redovisningskvaliteten sett ur ett aktieägarperspektiv, vilket innebär att den förgående studiens utfall inte är av engångskaraktär. Fortsatt forskning: Efter att ha undersökt hur svenska företags redovisning har påverkats av konverteringen till IFRS vore det intressant att jämföra effekterna för länder som tillämpar olika redovisningsinriktningar. Dessutom vore det relevant att utreda huruvida redovisningen i Europa har harmoniserats efter övergången till IFRS eller att i framtiden utföra en liknande studie för att undersöka om effekterna som uppstått vid införandet av IFRS avtar med tiden.