Miljöredovisning Är den användbar ur analytikernas synvinkel?

Abstract

Bakgrund: Under de senaste två decennierna har intresset för miljö ökat globalt och det har uppmärksammats hur klimatet förändrats på grund av miljöförstöringar. Hos företagen växte miljötänkandet fram främst genom ett ökat krav från myndigheter och lagstiftning men även samhället i stort ökade trycket på företagens agerande gällande naturmiljön. Under 2000-talet är miljöredovisning fortfarande i fokus och information som var frivillig har till viss del blivit lagstadgad. Detta visar på att miljöredovisningen fortfarande är ett aktuellt verktyg och en betydelsefull del i företagens årsredovisning. Problem: Miljöredovisningen är både en intern och extern angelägenhet för företag i allmänhet och vad som anses relevant eller inte i en miljöredovisning bestäms främst av intressenternas behov av rapporten. En av de viktigaste användarna av ett företags rapporter är analytikerna då de analyserar företagets årsredovisning, vilket även inkluderar miljöredovisningen, vid företagsvärdering. Dock påpekas i en artikel att professionella analytiker inte använder sig av miljöinformationen som finns i årsredovisningen och än mindre av den separata miljöredovisningen. Efter ovanstående diskussion leder detta fram till följande fråga; Är miljöredovisningen användbar ur analytikernas synvinkel? Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att klargöra om företagens arbete med miljöredovisningen verkligen är användbar i analytikernas analysarbete, ur deras synvinkel. Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserats enbart på analytikernas användning av miljöredovisning. Det har valts ut fem analytikerföretag som ska representera Sveriges analytiker vilka var Alfred Berg, Carnegie, Redeye, Swebank och Öhman. Ytterligare avgränsning har gjorts till att enbart intervjua en respondent från varje företag. Metod: En kvalitativ studie har valts och både sekundära och primära källor har använts i uppsatsen. Primärdata insamlades genom personliga möten och telefonintervjuer med ett antal analytiker. Empiri- och analyskapitlen är uppbyggda med samma rubriker som referensramen vilket underlättade för att påvisa mönster, processer och gemensamma drag. Slutsats: Det framkom av studien att analytiker inte använder sig av miljöredovisningen vid företagsanalys. Detta har sin grund i att miljöredovisningen ansågs irrelevant främst i och med att den inte bidrar till ett företags vinstutveckling samt att rapporten består främst av ord och inte kvantitativa begrepp. Dessutom saknades tillräcklig kunskap och intresse gällande ämnet. Dock tror analytikerna på en ökad användning i framtiden. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att göra en liknande studie om cirka tio år för att se om miljöredovisningens användbarhet har ökat eller minskat inom analysarbetet.