dc.contributor.author | Westman, Marcus | swe |
dc.contributor.author | Eklund, Josefina | swe |
dc.date.accessioned | 2005-10-06 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-17T02:33:21Z | |
dc.date.available | 2007-01-17T02:33:21Z | |
dc.date.issued | 2005 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/1707 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Goodwill har alltid varit ett intensivt debatterat ämne, och det har länge diskuterats hur redovisningen av posten skall ske. Frågan är än idag högst aktuell, då noterade koncerner i EU:s medlemsländer från januari 2005 skall redovisa efter IFRS 3. Det innebär att goodwill inte längre får avskrivas, utan istället kommer att prövas för nedskrivning varje år, eller oftare vid behov. Trots införandet av standarden finns det fortfarande en mängd åsikter om hur goodwillposten skall hanteras. Uppsatsen har som utgångspunkt att utifrån revisorers perspektiv diskutera goodwillkaraktärens påverkan på redovisningen vid införandet av IFRS 3. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur goodwill skall hanteras och ur ett revisorsperspektiv illustrera hur synen på goodwillposten förändrats samt vilka effekter detta ger på redovisningen. Metod: Uppsatsen är genomförd med en kvalitativ undersökningsmetod. Personliga intervjuer har genomförts med revisorer som är specialiserade inom IFRS, och de har legat till grund för att besvara vår problemformulering. Intervjuerna utformades med en låg grad av standardisering och strukturering, för att ge respondenterna utrymme till egna reflektioner och åsikter. Vi har kommit fram till slutsatsen med hjälp av den induktiva metoden, vilket innebär att vi dragit slutsatser utifrån empirin. Resultat och slutsatser: Goodwill är till sin natur en svårvärderad post, och kommer så att fortsätta vara även efter införandet av IFRS 3. Däremot innebär de högre kraven på identifiering och separering att goodwillposten minskar. En liten goodwillpost leder till en mer öppen redovisning. Det innebär också att revisorn får en viktig roll i granskningen av värderingsfrågor. Kraven på impairment testing kommer även att bidra till att resultaten kan utsättas för större fluktuationer. Ytterligare en aspekt den nya goodwillregleringen medför är den ökade jämförbarheten i egenskap av att alla EU länder arbetar efter samma standarder, samt att den nya goodwillregleringen ligger i linje med redovisningen av goodwill i USA. | swe |
dc.format.extent | 313019 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | |
dc.title | Goodwill –den nya regleringen | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | D | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 4450 | swe |
dc.subject.svep | Business and economics | swe |