dc.contributor.author | Christensen, Tina | swe |
dc.contributor.author | Carlsson, Therese | swe |
dc.contributor.author | Lärka, Linda | swe |
dc.date.accessioned | 2005-09-22 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-17T02:33:22Z | |
dc.date.available | 2007-01-17T02:33:22Z | |
dc.date.issued | 2005 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/1709 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Till följd av ett antal förtroendeskadliga företeelser har samhällets
förtroende för det svenska näringslivet försämrats. Det ledde till att en kommission tillsattes
för att utreda behovet av eventuella åtgärder för att återigen stärka förtroendet. Statens
utredning mynnade ut i en Svensk kod för bolagsstyrning som ska implementeras i de svenska
aktiemarknadsbolagen under 2005.
Syfte: Studiens syfte är att belysa implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning mot
bakgrund av att Koden är ett ”samprojekt” mellan näringsliv och staten. Koden förväntas även
bidra till förbättrad bolagsstyrning och ge ökad förtroende för svenskt näringsliv, i samhället
och för utländska investerare.
Avgränsningar: Studien begränsas till de faktorer Bo Rothsteins analysmodell identifierar
och författarna har valt att se till fyra av de totalt sex fälten. Framställningen av uppsatsen är
koncentrerad till att enbart behandla de områden som behandlas i Koden. Vidare behandlar
studien svensk lagstiftning och praxis inom bolagsstyrningsområdet.
Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ studie. Studiens karaktär är både deskriptiv
och explorativ och författarna använder sig av en analysmodell, framtagen av Bo Rothstein,
för att genomföra uppsatsens analys. Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuer ligger till
grund för analysen.
Resultat och slutsatser: Undersökningen i denna uppsats ska besvara frågeställningen;
Innehåller Svensk kod för bolagsstyrning de centrala faktorer som krävs för att
implementeras framgångsrikt? Författarna drar slutsatsen att Koden innehåller de centrala
faktorer som krävs men att de brister vilket leder till att implementeringen inte blir
framgångsrik.
Förslag till fortsatt forskning
• Analysmodellens fält kan undersökas i högre grad var för sig för att få en djupare
förståelse och för att eventuellt kunna ge förslag på förbättrande åtgärder i Koden.
• Efter implementeringen genomförts kan det undersökas inom vilka av Kodens
områden, där det inneburit faktiska förändringar i företagen.
• Det kan undersökas i vilken omfattning företag väljer att följa respektive förklara
efterlevnaden av Koden. | swe |
dc.format.extent | 323421 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.title | Implementering av
Svensk kod för bolagsstyrning | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | D | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 4423 | swe |
dc.subject.svep | Business and economics | swe |