Belöningar - så uppfattas de av medarbetare

Abstract

Bakgrund och problem: I dagens samhälle har flera debatter förts kring att många chefer inom näringslivet fått oerhörda summor i belöningar. Humankapitalet ses som oerhört viktigt för företagets överlevnad varför många företag satsar på sin arbetskraft, genom att försöka tillgodose deras behov. Detta kan göras genom olika slags belöningar, såsom monetära, sociala och psykologiska. Beroende på vilken person man är och i vilken livssituation man befinner sig kan behoven variera och således vilken belöning man finner mest motiverande. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att undersöka ifall medarbetare blir motiverade genom ett monetärt belöningssystem samt vilka inställningar och tankar som finns kring detta. Vi avser även undersöka vilka olika slags belöningar som verkar mest motiverande för medarbetarna och då med hänsyn till monetära, psykologiska och sociala belöningar. Vidare vill vi jämföra om medarbetare känner att de blir mer motiverade genom att de själva kan påverka den monetära belöningens storlek. Studien är en fallstudie och som kommer att undersökas i ett företag, beläget i Göteborg. Metod: Vi intervjuar berörda medarbetare, inom avdelningarna marknad och kontor, vilka innefattar sammanlagt sju personer. Samtidigt gör vi två intervjuer med personalchefen. Intervjuerna sker mestadels genom intervjuer, men med enkäter som komplement. Vi utgår ifrån valda teorier vid analys, där dessa består utav olika motivations- och belöningsteorier. Vid framställning av data använder vi oss utav löpande text, citat och flera diagram. Resultat och slutsatser: Vi ser att medarbetare känner sig motiverade genom alla de tre belöningstyperna, nämligen monetära, sociala och psykologiska belöningar, vilka påverkar dem i en positiv riktning. Dock är det flera av respondenterna i intervjun som framhåller att de monetära belöningarna inte är den starkaste drivkraften. Emellertid är detta motsägelsefullt enligt enkäten, som visar att de monetära belöningarna totalt sett anses som mest motiverande. Detta tror vi i och för sig är en konsekvens av att ingen av medarbetarna vill förneka de monetära belöningarna som viktiga, vilket bidrar till att denna belöning får ett bättre medelvärde än de andra belöningarna. Sedan tror vi att beroende på vilken slags person man är och i vilken livssituation man befinner sig, är faktorer av betydelse för vilka behov man vill tillfredsställa och således vilka slags belöningar man anser bäst motivera. Vi ser även att påverkan gällande storleken på sin belöning inte har någon betydelse för motivationen. Förslag till vidare forskning: Ett första förslag är att man skulle kunna studera det monetära belöningssystemet som nyligen implementerats för produktionsavdelningen i företag X, ur ett medarbetarperspektiv. Ett annat förslag är att studera om de önskvärda effekterna från företagsledningens sida, i och med ett implementerande av ett monetärt belöningssystem, överensstämmer med utfallet av dessa. En intressant studie hade även kunnat vara att mer djupgående undersöka vad det är hos den enskilde individen som gör att denne blir motiverad genom de olika slags belöningarna, till exempel om ålder har någon betydelse för vilken belöning som eftertraktas. Ett ytterligare förslag är att göra en undersökning på fler företag än vad som omfattades i denna studie, då en generell slutsats skulle kunna dras och då man skulle kunna se om inställningar och tankar kring motivation och belöningar på något sätt är företagsspecifika eller om de är helt individuella.