Revisionsplikt, myndigheternas välsignelse? En studie av Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens nytta av revision i mindre aktiebolag

Abstract

Bakgrund och problem: Förändrade förutsättningar för revision, bland annat i form av ett nytt regelverk för genomförandet och ett förslag om ökade krav på revisorers oberoende, har gjort att debatten om revisionspliktens vara eller inte vara i mindre aktiebolag åter har intensifierats. Mycket av debatten och skrivet material på området fokuserar på revisionspliktens kostnader för företagen, varför det i ett läge när nyttan ifrågasätts blir angeläget att undersöka vad den egentligen är. Då samhället är en framträdande intressent i mindre bolag blir det intressant att undersöka vad statliga myndigheter har för nytta av revision i mindre aktiebolag. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken nytta de studerade myndigheterna, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, har av revisionsplikt i mindre aktiebolag. Avsikten är därvid att undersöka hur dessa myndigheter använder sig av material som skapas genom revisionen samt av revisorn i sin löpande verksamhet samt vad övrigt i revisionen myndigheterna anser skapar värde för dem. Ett bisyfte i uppsatsen är att undersöka hur myndigheternas medarbetare ser på alternativ till dagens revision. Metod: Tillvägagångssättet för undersökningen har varit en kvalitativ metod bestående av fjorton intervjuer. Av intervjuerna, som bestod av både personliga- och telefonintervjuer, har nio stycken genomförts på Skatteverket och fem på Ekobrottsmyndigheten. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en referensram bestående av bland annat revisionens omfattning och inriktning och det svenska skattesystemet. Resultat och slutsatser: Vår undersökning har visat att de studerade myndigheterna visserligen har nytta av revisionen och revisorn i den löpande verksamheten, men att nyttan begränsas av olika såsom att antalet orena revisionsberättelser är lågt samt för Skatteverket av revisorns tystnadsplikt. Den största nyttan för myndigheterna uppstår istället genom att revision ”kvalitetssäkrar” beskattningsunderlaget samt medför en preventiv effekt. Ett starkt samband mellan redovisning och beskattning tillsammans med starka incitament för att undanhålla inkomster från beskattning och att placera privata kostnader i bolag, visar dock på att dessa effekter är av stor betydelse för myndigheterna. Ur de studerade myndigheternas perspektiv är det därför av stor vikt att en utvärdering görs av dessa effekter och av vilka kompletterande kontrollsystem som skulle krävas innan revisionen förändras eller avskaffas för mindre aktiebolag. Förslag till fortsatt forskning: Bland annat vore det intressant att göra en fördjupad studie av vilka kompletterande kontrollsystem länder utan revisionsplikt har. Likaså vore en studie som mäter den svenska revisionens kvalitetssäkrande och preventiva effekter önskvärd.