Show simple item record

dc.contributor.authorZabit, Sevidaswe
dc.contributor.authorNorlander, Annetteswe
dc.date.accessioned2005-06-14swe
dc.date.accessioned2007-01-17T02:33:37Z
dc.date.available2007-01-17T02:33:37Z
dc.date.issued2005swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/1730
dc.description.abstractBakgrund och problem: Missförstånd råder om vem som bär ansvaret för redovisningen i ett bolag. Det finns en oklar uppfattning om vad som är revisorns och styrelsens ansvar. Skandaler, där redovisning och revision har blivit starkt ifrågasatta, har lett till ett minskat förtroendet för både revisorer och näringsliv. Det tappade förtroendet för redovisningen har lett till införandet av nya regler både nationellt och internationellt. I Sverige gäller Svensk kod för bolagsstyrning från och med juli 2005 och Revisionsstandard i Sverige sedan januari 2004. De ökade kraven som ställs kan vara en möjlighet för professionen att minimera riskerna, eftersom flera av de nya reglerna syftar till ökad dokumentation och kontroll. Förtroende är viktigt för revisorer, eftersom målet med revisionen är en revisionsberättelse, som ska accepteras av uppdragsgivaren och intressenterna för företaget. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om den nya RS och införandet av Svensk kod för bolagsstyrning kommer att förtydliga ansvarsfördelningen och på så sätt stärka förtroendet för revisorskåren. Avgränsningar: Vi har valt att begränsa oss till att enbart undersöka frågan utifrån revisorns synvinkel. Vidare avgränsar vi oss till att enbart studera den del av lagstiftningen och standarden som behandlar ansvarsfördelningen. Metod: Vår uppsats är både deduktiv och induktiv, i den bemärkelse, att vi utgår från befintlig teori och samtidigt söker ny information i form av intervjuer, vilka kommer att vara kvalitativa till sin natur. Vi har valt att använda oss av fallstudier i form av besöksintervjuer med tre auktoriserade revisorer. Resultat och slutsatser: Vi anser att RS och Bolagskoden är ett steg i rätt riktning, att öka insikten om revisorns ansvar, då de innehåller förtydliganden och ökade krav på kommunikation. Detta leder till mer diskussioner kring ansvarsfrågorna och kan på så sätt eliminera eventuella missförstånd. En förutsättning för att RS och Bolagskoden ska öka insikten om ansvarsfördelningen är att även icke revisorer tar del av debatten och har kunskap om vad de innebär. Det är tveksamt om det ökar förtroendet för allmänheten, men kan leda till en förändring av omvärldens syn på revisorn. Förslag till fortsatt forskning: Alternativ är att intervjua företagsledning och styrelse och syn på ansvarsfördelningen. Svensk kod för bolagsstyrning har inte börjat gälla i Sverige vid skrivande tidpunkt. Det vore därför intressant att undersöka följderna av Bolagskoden, om ett eller ett par år. Kommer de svenska börsnoterade bolagen att följa koden och kommer de att uppfylla sitt syfte? Vad har koden inneburit för relationen mellan revisor och styrelse? Det är frågor som vore intressant att titta närmare på.swe
dc.format.extent286568 bytes
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isosvswe
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalys
dc.titleAnsvarsfördelning - Kan en klarare uppfattning om ansvarsfördelningen öka förtroendet för revisorerna?swe
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawswe
dc.type.uppsokDswe
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.type.degreeStudent essayswe
dc.gup.originGöteborg University. School of Business, Economics and Lawswe
dc.gup.epcid4277swe
dc.subject.svepBusiness and economicsswe


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record