dc.contributor.author | Zabit, Sevida | swe |
dc.contributor.author | Norlander, Annette | swe |
dc.date.accessioned | 2005-06-14 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-17T02:33:37Z | |
dc.date.available | 2007-01-17T02:33:37Z | |
dc.date.issued | 2005 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/1730 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Missförstånd råder om vem som bär ansvaret för
redovisningen i ett bolag. Det finns en oklar uppfattning om vad som är revisorns och
styrelsens ansvar. Skandaler, där redovisning och revision har blivit starkt ifrågasatta,
har lett till ett minskat förtroendet för både revisorer och näringsliv. Det tappade
förtroendet för redovisningen har lett till införandet av nya regler både nationellt och
internationellt. I Sverige gäller Svensk kod för bolagsstyrning från och med juli 2005
och Revisionsstandard i Sverige sedan januari 2004. De ökade kraven som ställs kan
vara en möjlighet för professionen att minimera riskerna, eftersom flera av de nya
reglerna syftar till ökad dokumentation och kontroll. Förtroende är viktigt för revisorer,
eftersom målet med revisionen är en revisionsberättelse, som ska accepteras av
uppdragsgivaren och intressenterna för företaget.
Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om den nya RS och införandet av
Svensk kod för bolagsstyrning kommer att förtydliga ansvarsfördelningen och på så sätt
stärka förtroendet för revisorskåren.
Avgränsningar: Vi har valt att begränsa oss till att enbart undersöka frågan utifrån
revisorns synvinkel. Vidare avgränsar vi oss till att enbart studera den del av
lagstiftningen och standarden som behandlar ansvarsfördelningen.
Metod: Vår uppsats är både deduktiv och induktiv, i den bemärkelse, att vi utgår från
befintlig teori och samtidigt söker ny information i form av intervjuer, vilka kommer att
vara kvalitativa till sin natur. Vi har valt att använda oss av fallstudier i form av
besöksintervjuer med tre auktoriserade revisorer.
Resultat och slutsatser: Vi anser att RS och Bolagskoden är ett steg i rätt riktning, att
öka insikten om revisorns ansvar, då de innehåller förtydliganden och ökade krav på
kommunikation. Detta leder till mer diskussioner kring ansvarsfrågorna och kan på så
sätt eliminera eventuella missförstånd. En förutsättning för att RS och Bolagskoden ska
öka insikten om ansvarsfördelningen är att även icke revisorer tar del av debatten och
har kunskap om vad de innebär. Det är tveksamt om det ökar förtroendet för
allmänheten, men kan leda till en förändring av omvärldens syn på revisorn.
Förslag till fortsatt forskning: Alternativ är att intervjua företagsledning och styrelse
och syn på ansvarsfördelningen. Svensk kod för bolagsstyrning har inte börjat gälla i
Sverige vid skrivande tidpunkt. Det vore därför intressant att undersöka följderna av
Bolagskoden, om ett eller ett par år. Kommer de svenska börsnoterade bolagen att följa
koden och kommer de att uppfylla sitt syfte? Vad har koden inneburit för relationen
mellan revisor och styrelse? Det är frågor som vore intressant att titta närmare på. | swe |
dc.format.extent | 286568 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | |
dc.title | Ansvarsfördelning - Kan en klarare uppfattning om ansvarsfördelningen öka förtroendet för revisorerna? | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | D | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 4277 | swe |
dc.subject.svep | Business and economics | swe |