Revisorns oberoende - En jämförelse mellan Sarbanes-Oxleys Act och Analysmodellen

Abstract

Bakgrund och problem: Revisorns oberoende är en fråga som ständigt är under debatt. Debatten kring revisorns oberoende har uppmärksammats i och med att ett antal redovisningsskandaler har inträffat de senaste åren, vilket har minskat förtroendet för revisorn. I och med Enron-skandalen infördes en ny lag i USA som kallas Sarbanes-Oxley Act of 2002. Denna lag syftar till att återuppbygga investerarnas förtroende för aktiemarknaden och försäkra att innehållet i företagens finansiella rapportering inte är missvisande. I och med att Sarbanes-Oxley Act ska följas även av icke-amerikanska bolag som är noterade på amerikansk börs berörs även svenska revisionsbyråer av denna lag. I Sverige infördes år 2002 analysmodellen som går ut på att pröva om det finns omständigheter som kan hota revisorns oberoende. Denna bakgrund resulterar i följande frågeställning: Vilka skillnader kring revisorns oberoende finns det mellan den amerikanska Sarbanes-Oxley Act of 2002 och den svenska analysmodellen i Sverige? samt Hur förändras revisorernas arbetssätt för att säkerställa oberoendet vid införandet av SOX respektive Analysmodellen?

Syfte: Utifrån analysmodellen och SOX vill vi beskriva hur arbetssättet av revisorns oberoende har förändrats i och med införandet av dessa två regleringar. Ett ytterliggare syfte är att urskilja om det finns någon skillnad i arbetssättet av revisorns oberoende mellan analysmodellen och SOX.

Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till att endast analysera revisorns oberoende för att få en djupare förståelse för problemet. Vi kommer bara att titta på de områden som berör revisorns oberoende i SOX.

Metod: Vår studie utgår från ett abduktivt synsätt eftersom vi har använt oss av både tidigare kunskap inom ämnet samt den nya kunskapen som vi har fått genom intervjuerna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån referensram, syfte och frågeställningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med personliga intervjuer för att få en djupare förståelse för vårt problemområde.

Resultat och slutsatser: Vi har kommit fram till både för- och nackdelar med de två regleringarna som både förstärker och minskar revisorns oberoende. Vi har även kommit fram till att de delar som förstärker revisorns oberoende i SOX är, revisors rotation, straffsanktioner och de förbjudna konsulttjänsterna. Det som kan ses som en nackdel i SOX är det detaljerade och omfattande kravet på dokumentation, vilket däremot är en positiv del i analysmodellen där det är sunt förnuft som gäller.

Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka ur ett företagsperspektiv hur de uppfattar revisorns oberoende. Också att se hur SOX har påverkat de svenska företagen. Ett annat förslag är att se vilka konsekvenserna blir när oberoendet viker sig.