Vem styr mormor? - en jämförande studie av privata och kommunala äldreboenden

Abstract

Bakgrund och problem: Kommunerna fick 1992 i och med Ädelreformen, ett samlat ansvar för långvarig service, vård och omsorg av äldre. Detta ledde till att kommunerna även fick överta betalningsansvaret för långvarig service- och vårdinsatser för äldre, från landsting eller enskild vårdgivare. Vidare innebar detta ett ökat ansvar för alla aktörer inom äldreomsorgen. Den ökade andelen privata aktörer inom den kommunala äldreomsorgen anses ha ideologiska bakgrunder, men kan även förklaras av kommunernas anpassning till de nya förhållanden, som måste klaras av i och med ädelreformen.

Syfte: Att utifrån ett ledningsperspektiv göra en kvalitativ undersökning av vilka fundamentala skillnader som finns inom privat och offentligt äldreboende och hur detta kan påverka dess ekonomistyrning. Vidare är syftet att diskutera om dessa skillnader är så fundamentala och att det därför inte är möjligt att applicera marknadsmässiga modeller och tekniker i ett offentligt äldreboende.

Avgränsningar: Då denna studie tar sin utgångspunkt utifrån ett ledningsperspektiv tar studien därför inte upp synpunkter och åsikter från vårdpersonalen eller vårdmottagaren. Som en följd av studiens urvalsmetod kommer det inte vara rimligt att dra några generella slutsatser, utan endast uttala oss om det insamlade materialet i det här fallet.

Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med ansvarig på samtliga fyra kommunala äldreboenden och tre privata äldreboenden. Det empiriska materialet har analyserats mot den teori om New Public Management och privat och offentlig verksamhet, som studien tagit del av. Uppsatsens resultat och slutsatser har till sist dragits från resultatet av analysen.

Resultat och slutsatser: Utifrån studiens resultat framgår det att det finns flera saker som skiljer ett privat äldreboende gentemot ett kommunalt. Några av dessa skillnader är dess ägare, att kommunala boenden måste ta hänsyn till den privata styrningen i högre grad och att de privata har en större frihet att själva välja sin personal då de inte är bundna till vissa regler. Trots att det finns många aspekter som skiljer ett privat äldreboende gentemot ett kommunalt visade studien att dessa skillnader inte var fundamentala. Resultatet innebär att ett kommunalt äldreboende skulle kunna implementera tekniker som New Public Management begreppet beskriver och som den privata sektorn använder sig av i sin verksamhet.

Förslag till fortsatt forskning: En aspekt är att det skulle kunna göras en mer omfattande undersökning, där fler verksamheter är innefattade. Det skulle skapa en bredare bild av undersökningsområdet och en större möjlighet att göra generaliseringar i branschen. Eftersom studien utgått ifrån ledningens perspektiv finner vi det intressant att undersöka åsikterna från personal och boende för att se om detta skulle innebära att andra skillnader eller likheter framkommit.