dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Företag strävar efter att synkronisera organisationens mål, strategi
och styrning. Utifrån målen utarbetas en långsiktig strategi vilken ska genomsyra
utvecklingen inom företaget. Den utformade strategin bryts ner och återfinns på en mängd
nivåer inom organisationen. Då strategivalet påverkar en mängd processer inom företaget där
negativa sidoeffekter kan uppstå är det av intresse att utreda kopplingen mellan suboptimering
och strategivalet.
Syfte: Att utröna på vilket sätt en lågkostnadsstrategi leder till suboptimering samt via en
underforskningsfråga se hur suboptimeringen påverkar de i fallstudien aktuella företagen.
Metod: Studien är utförd på fyra stycken organisationer vilka får representera en större del av
en generell verklighet. Med kostnadsledande strategi menas att ständigt sträva efter
kostnadsrationalisering och effektivisering av processer i syfte att erbjuda marknaden lägsta
pris. Företagen i studien återfinns på en skala där högre eller lägre grad av kostnadsledande
strategi presenteras. Ett kvalitativt metodval i kombination med fallstudie där fokus riktas på
primär data i form av djupintervjuer, ligger till grund för studien. Sex intervjuer är utförda
med individer, vilka innehar styrande befattningar på olika nivåer inom de för fallstudien
aktuella företagen: IKEA, AB Volvo, Autoliv och Eka Chemicals.
Resultat och slutsatser: IKEA anses, i den undersökta gruppen, bedriva den högre graden av
kostnadsledande strategi och AB Volvo den lägre graden. Respondenterna påtalar att
suboptimering förekommer inom organisationerna. Samtliga organisationer präglas av
strategivalet kostnadsledande vilket yttrar sig i bland annat storskalighet, resultatstyrning,
informationsasymmetri, belöningssystem, resursslöseri och suboptimering. Dessa faktorer
bottnar i strategivalet och är ett resultat av enhetschefernas egenintresse. Argumenten, vilka
grundar sig i fallstudien med tillhörande företag och organisationer, talar för att en
kostnadsledande strategi leder till suboptimering. Detta grundar sig på det i fallstudien
förankrade faktumet att företagets mål leder till strategin vilken leder till en viss typ av
ekonomistyrning. Då företagets strategival är att vara kostnadsledande tenderar
organisationen att bedriva resultatstyrning. När resultatstyrningen är tight uppstår ett agerande
som går ut på att underordnad chef ser till sitt och sin enhets bästa. En konsekvens av
egenintresset är fenomenet suboptimering som bl.a. rymmer företeelserna
informationsasymmetri, slack, datamanipulation, köpslående och resursslöseri.
Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan bestå i att utreda kopplingen mellan
suboptimering och organisationsstruktur samt vilka metoder som används för att stävja
suboptimeringsproblematiken. | en |