Show simple item record

dc.contributor.authorJohansson, Britt-Marieswe
dc.contributor.authorFredriksson, Janetswe
dc.date.accessioned2005-02-08swe
dc.date.accessioned2007-01-17T02:33:59Z
dc.date.available2007-01-17T02:33:59Z
dc.date.issued2005swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/1762
dc.description.abstractBakgrund och problem: Kritiken mot företag har under senare år varit stark – redovisningsskandaler, orimliga bonussystem och bristande affärsetik har föranlett svarta rubriker. Detta har fått många företagsledningar att inse vikten av att visa vilket socialt ansvar de tar. Ett sätt att lyfta fram detta på är genom den frivilliga redovisning, ofta kallad hållbarhetsredovisning, som främst noterade företag ägnar sig åt. Problemet med en frivillig redovisning är att den kan variera betydligt i omfattning och därför vara tveksam som informationskälla för företagens olika intressenter. Denna problematik är bakgrunden till varför Global Reporting Initiative (GRI) grundats – en oberoende organisation vars syfte är att skapa globalt accepterade riktlinjer för redovisning av relevant och trovärdig information om företagens miljörelaterade, ekonomiska och sociala arbete. Genom att använda dessa riktlinjer ska jämförelse mellan företag möjliggöras. För att stärka förtroendet för hållbarhetsredovisningar baserade på dessa riktlinjer rekommenderar GRI att de granskas av en oberoende tredje part, även detta baserat på frivillighet. Syfte: Uppsatsen syfte är att beskriva varför företag använder GRI:s Guidelines som struktur för sin hållbarhetsredovisning. Vidare är syftet att beskriva hur viktigt företagen anser att det är med en oberoende granskning av hållbarhetsredovisningen och om den kan ses som ett marknadsföringsinstrument för företagen. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att endast omfatta några av de svenska företag som i sin hållbarhetsredovisning talar om att de följer GRI:s riktlinjer till viss del eller fullt ut. Vidare avgränsas studien till att enbart vara utifrån företagens perspektiv. Metod: Uppsatsen är baserad på en kvalitativ metod, där intervjuer ligger till grund för insamling av den primärdata som återfinns i empirin. Empirin har sedan analyserats utifrån den teoretiska referensramen. Resultat och slutsatser: Undersökningen visar att orsaken till att företag väljer GRI:s riktlinjer bland annat är att de ses som praktiskt användbara och att det i dagsläget saknas någon jämförbar och konkurrerande motsvarighet. Vidare anses inte att en granskning av hållbarhetsredovisningen tillför någon ökad trovärdighet, eftersom erkända standards för granskning saknas. Undersökningen visar inget entydigt svar på frågan om hållbarhetsredovisning som marknadsföringsinstrument - det kan i viss mån bero på inom vilken bransch företagen verkar och mot vem de vill marknadsföra sig. Förslag till fortsatta studier: Det skulle vara intressant att om några år undersöka om det är fler eller färre företag i Sverige som ägnar sig åt hållbarhetsredovisning och om den i så fall är baserad på GRI. Likaså vore det intressant att undersöka huruvida GRI nått den globala acceptans organisationen eftersträvar.swe
dc.format.extent275497 bytes
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isosvswe
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalys
dc.titleGlobal Reporting Initiative - ett stöd för företagens hållbarhetsredovisning?swe
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawswe
dc.type.uppsokDswe
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.type.degreeStudent essayswe
dc.gup.originGöteborg University. School of Business, Economics and Lawswe
dc.gup.epcid4050swe


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record