Nord Pools systempris - en studie av prispåverkande faktorer

Abstract

Uppsatsens avsikt är att utifrån en enkel statistisk modell förklara sambandet mellan systempriset på el och ett urval prispåverkande faktorer. Vidare ämnar uppsatsen utreda om kunskap om detta samband är användbart vid investeringar på Nord Pool. De undersökta faktorerna är temperatur, import, pris på utsläppsrättigheter samt ett antal hydrologiska faktorer. Perioden som undersökts sträcker sig från och med år 2000 till och med vecka 32 år 2007. Faktorernas påverkan undersöktes även årsvis samt under kortare tidsperioder för att få en tydligare bild av sambandet. Då volatiliteten på elmarknaden är hög finns det möjlighet till stora förtjänster för den som lyckas investera rätt oberoende om intentionen är att säkra elleveranser till ett visst pris eller om avsikten med investeringen är ren spekulation. Möjligheten till stora vinster gör elmarknaden mycket intressant som investeringsalternativ men jämfört med aktiemarknaden kan elmarknaden, för en icke-professionell investerare, betraktas som betydligt mer komplex och tekniskt svårförstålig. För att kunna agera på Nord Pool bör en investerare ha en uppfattning om hur prisbildningen går till samt vilka faktorer som påverkar elpriset. Sambandet mellan systempriset och de valda faktorerna har undersökts genom enkel linjär-, multipel- samt stegvis regressionsanalys. Som komplement till dessa utfördes även tester med differentiering av variablerna. Faktorerna valdes ut efter förstudien och efter samtal med personer på tradingavdelningarna på Fortum, E.ON och Vattenfall. Den data som använts i de statistiska testerna består av medelvärden från totalt 397 veckor inhämtad från Nord Pool, SMHI och Svensk Energi. Resultatet från testerna visar att förändringar i elpriset kan förklaras till ungefär 50 % utifrån de valda faktorerna under den undersökta tidsperioden. Den faktor som visar starkast förklaringsgrad är import vilket troligtvis beror på att import av el många gånger behövs för att svara mot den nordiska efterfrågan och därför, genom marginalprissättningsmodellen, blir den prisbestämmande. Under kortare tidsperioder uppvisar de enskilda faktorerna klarare samband vilket torde ha att göra med koppling till det nordiska klimatet och cykliska årstider.