Motiv bakom redovisningen av personalupplysningar – En studie av de fyra storbankerna i Sverige

Abstract

Problembakgrund: Denna uppsats bygger på en tidigare uppsats ”Lyser upplysningar upp?”, vars slutsats är att upplysningar som redovisas gällande humankapitalet inte tenderar att ha högre prioritet internt än frågor som företaget väljer att inte upplysa om. Intressant och relevant är därför att utreda varför det föreligger på detta vis. Vårt syfte är att undersöka vilka överväganden och motiv som ligger bakom när företag lämnar information i årsredovisningar gällande personal.

Avgränsningar: Vår uppsats har en naturlig avgränsning i och med att vi är hänvisade till de företag, som besvarat enkäten i ovan nämnda studie. Vi har dessutom valt att fokusera på de banker som deltog i denna studie och deras redovisning kring personalen.

Metod: Vårt mål var att få en djupare förståelse kring varför företagen väljer att redovisa på ett visst sätt när det gäller personalupplysningar och den kvalitativa ansatsen var därmed mest lämplig. Fyra personliga intervjuer genomfördes med de fyra storbankerna. Genom att titta på de angivna orsakerna kopplat till företagens omgivning och faktiska årsredovisning analyserades sedan det insamlade materialet.

Resultat/Slutsats: Det som tydligt har uppenbarats är att bankernas upplysningar kring personalen är en kombination av dels det som omvärlden kräver och dels de interna behov som företagen har att visa upp hur de behandlar sin personal. De motiv som bankerna har och de orsaker som styr deras strategi bakom personalupplysningar är först och främst de lagstadgade kraven, sedan följer de informationsbehov som investerare och den egna personalen besitter. Vidare påverkar trender och aktuell debatt i omvärlden och även en viss hänsyn tags till konkurrenter. Även kostnaden och nyttan med de personalrelaterade upplysningarna övervägs genomgående och en viss marknadsföringsaspekt existerar.

Förslag till fortsatt forskning: Med bakgrund i vår studie tycker vi att det vore intressant att djupare särskilt undersöka investerarnas och personalens förhållning till personalrelaterad information, då dessa framlyfts som de viktigaste intressenterna. Det hade även varit intressant att undersöka ifall ett behov av ökad standardisering av personalrelaterade mått är önskad hos olika intressenter och kartlägga vilka typ av mått som i så fall efterfrågas.