Kostnadskalkylering - En fallstudie inom NCC Construction

Abstract

Bakgrund och problem: Kalkylering har under de senaste åren fått en framskjuten roll i företag. En större del av besluten grundas på ekonomisk information och allt fler tar del av och använder kalkyler. Samtidigt har sätten att kalkylera kommit att kritiseras kraftigt på grund av att de inte tillräckligt stöder nya förutsättningar för företagen. Med anledning av det finns det behov av att granska och analysera hur kalkyler används samt hur de uppfyller de krav som finns. Uppsatsens problemställning är: På vilket sätt skapar kostnadskalkylering relevans i verksamheten? I frågeställningen innefattas att utreda hur kalkyleringen går till samt kalkylens främsta syften och intressenter.

Syfte: Att skapa mer kunskap om kalkyleringens roll, syfte och intressenter inom en bransch som är dåligt representerad i den här typen av undersökningar.

Avgränsningar: Fokus år på förkalkyler i en avgränsad del i NNC Constructions verksamhet vilka på olika sätt stöder anbudsförfarandet samt produktion. Undersökningen är avgränsad till att gälla intressenter där kalkylerna utgör en betydande del i deras dagliga arbete.

Metod: En kvalitativ fallstudie har gjorts där intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Undersökningens utformning och problemställning har delvis utformats i samråd med NCC Construction. Det empiriska materialet analyseras med stöd i en teoretisk referensram vilken beskriver dels kostnadskalkylering ur ett grundläggande tekniskt perspektiv och dels problematiken kring kostnadskalkylering och hur ändrade förutsättningar har skapat kalkylmässiga svårigheter.

resultat och slutsatser: I anbudsförfarandet syftar kalkylen till att skapa en bild över den totala kostnaden för ett visst byggprojekt vilket i sig ligger till grund för omkostnads- och vinstpålägg och det anbud som läggs till kund. Kalkylen bygger på en aktivitetsbaserad självkostnadsmodell. Främsta intressenter är kalkylerare, som upprättar kalkylen, och affärschefen, som godkänner anbudet. I produktion är framförallt planering och prognostisering främsta syftet vilket kräver att en tidsdimension läggs till materialet. Produktionskalkylens främsta intressent är platschefen vars arbete stöds, styrs och kontrolleras med kalkylen som grund.

Förslag på fortsatt forskning: Undersökningen visar att det krävs mycket byggteknisk kunskap och erfarenhet för att skapa kvalitet i kalkylering. En intressant jämförelse är att undersöka kalkylsystemets kunskapskrav inom andra branscher.