Show simple item record

dc.contributor.authorSultan, Karinswe
dc.contributor.authorStåhlberg, Christinaswe
dc.contributor.authorMello, Amiraswe
dc.date.accessioned2005-02-04swe
dc.date.accessioned2007-01-17T02:34:06Z
dc.date.available2007-01-17T02:34:06Z
dc.date.issued2005swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/1772
dc.description.abstractBakgrund: Historiskt sett har Sverige haft en stark koppling mellan redovisning och beskattning. Kopplingen kommer dock, i.o.m. IAS/IFRS-införandet, förmodligen att förändras. I första hand har SOU 1995:43, SOU 2003:71 och Proposition 2004/05:24, samt annan forskning analyserat en potentiell frikoppling. Utvecklingen medför även en ändring av ÅRL och en ny normgivning. Det för uppsatsen intressanta är hur de förmodade förändringarna kommer att påverka den framtida rapporteringskvaliteten. Problem: I uppsatsen behandlas IAS/IFRS-införandets kvalitetspåverkan på svenska noterade juridiska personers årsredovisningar och deklarationer och huvudfrågan lyder; Hur kommer, med anledning av IAS/IFRS-införandet, troligtvis kvaliteten på de noterade juridiska personernas årsredovisning men även deklaration att påverkas? Inom detta område studeras de kvalitetseffekter en ökad frikoppling, ändrad ÅRL och ny normgivning skulle kunna få. Även hur de noterade juridiska personerna kommer att påverkas av IAS/IFRS-införandet undersöks. Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva och ge läsaren förståelse för vilka förändringar som kommer att ske p.g.a. IAS/IFRS-införandet, samt hur detta kommer att påverka kvaliteten på årsredovisning och deklaration. Avgränsningar: Uppsatsen tar upp noterade juridiska personer, men inte hur kreditinstitut, värdepappersbolag eller försäkringsföretag påverkas av IAS/IFRS-införandet. Dessutom har deklarationens framtida kvalitet en något begränsad roll. Metod: Uppsatsen har ett explorativt och deskriptivt vetenskapligt synsätt och tillämpar detta genom en kvalitativ metod. Både primär- och sekundärdata ligger till grund för resultatet och uppsatsens tillförlitlighet diskuteras. Slutsats: Uppsatsens slutsats är att det förmodligen är den nya normgivningen som kommer att få störst kvalitetseffekt på både årsredovisning och deklaration genom högre komplexitet och fullständighet. Den ökade frikopplingen som sker nu och den ändrade ÅRL kommer i praktiken troligtvis att få begränsade kvalitativa effekter på både årsredovisning och deklaration. Kvaliteten kommer dock förmodligen att kunna öka genom att de noterade juridiska personerna får en bättre chans att visa en mer rättvisande bild i redovisningen. Den totala kvalitetsförändringen kommer även i hög utsträckning bero på hur samtliga berörda parter hanterar förändringsprocessen. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att göra om studien med utgångspunkten tagen från juristers perspektiv. Alternativt skulle en mer ingående studie om hur Skatteverket påverkas av de i uppsatsen undersökta förändringarna kunna utföras.swe
dc.format.extent337261 bytes
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isosvswe
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalys
dc.subjectIASswe
dc.subjectIFRSswe
dc.subjectfrikopplingswe
dc.subjectkvalitetswe
dc.subjectredovisning och beskattning.swe
dc.titleIAS/IFRS-införandet en kvalitetshöjning? – En studie om de kvalitetsmässiga effekterna på de noterade juridiska personernas årsredovisning och deklarationswe
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawswe
dc.type.uppsokDswe
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.type.degreeStudent essayswe
dc.gup.originGöteborg University. School of Business, Economics and Lawswe
dc.gup.epcid4023swe


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record