Show simple item record

dc.contributor.authorFaxén Irving, Gerd
dc.date.accessioned2008-09-04T13:32:57Z
dc.date.available2008-09-04T13:32:57Z
dc.date.issued2004
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/17783
dc.description.abstractStudier har visat att äldre med demenssjukdom väger mindre än äldre utan demenssjukdom. Viktminskning är vanligast hos dem, som drabbas av Alzheimer's sjukdom och den verkar öka med sjukdomens svårighetsgrad. Förmodligen är det olika faktorer, som samverkar vid denna viktnedgång. Sjukdomen påverkar t. ex. vår inlärda och reflexmässiga förmåga att handla mat, laga mat, komma ihåg att äta och komma ihåg hur man äter. Oro, rastlöshet och ångest bidrar till att det kan vara svårt att äta i lugn och ro. Vid Alzheimer's sjukdom finns även en inflammatorisk aktivitet, som kan inverka negativt på aptiten och därmed matintaget. För att försöka påverka sjukdomen, och därigenom förbättra livskvaliteten hos personer med demenssjukdom, måste man undersöka och förstå sambanden mellan näringsintag och fysisk funktionsförmåga. Kostbehandling kan bidra till viktuppgång vid lätt till medelsvår demenssjukdom. Om man kan påverka minnesfunktionen med kostfaktorer kvarstår att bevisa. Den kost, som ofta rekommenderas allmänt idag den s.k. Medelhavskosten d.v.s. mycket frukt och grönsaker, måttligt med vin samt mycket fisk verkar ha en skyddande effekt även när det gäller Alzheimer's sjukdom. Mat som skyddar hjärtat verkar också skydda hjärnan!en
dc.language.isosween
dc.relation.ispartofseriesNäring och ätandeen
dc.subjectNutrition Assessmenten
dc.subjectDementia/diet therapyen
dc.subjectDietary Supplementsen
dc.subjectAgeden
dc.titleMatens betydelse vid demenssjukdomen
dc.typeTexten
dc.type.sveparticle, other scientificen


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record