Visa enkel post

dc.contributor.authorTreijner, Annaswe
dc.contributor.authorJohansson, Jörgenswe
dc.date.accessioned2004-08-25swe
dc.date.accessioned2007-01-17T02:35:26Z
dc.date.available2007-01-17T02:35:26Z
dc.date.issued2004swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/1781
dc.description.abstractBakgrund och problem: Uppsättningar av yrkesetiska koder har ansetts vara givande för att påverka en professions etiska agerande. Emellertid är de ofta ineffektiva, eftersom de sällan implementeras. Det finns ett antal olika teorier angående hur upprättade yrkesetiska regler på effektivaste sätt implementeras och hur efterlevnad av dem skall kontrolleras. Försök att kontrollera oetiska beteenden genom att upprätta yrkesetiska regler, lagstiftning och andra normer leder inte till framgång. Istället behövs någon form av självreglering för att skapa en bred entusiasm inför ett etiskt agerande inom yrkeskåren. En förutsättning för att skapa ett etiskt agerande är enligt tidigare undersökningar att agera förtroendeingivande, vilket innebär att yrkeskåren måste uppvisa ett trovärdigt agerande. Utifrån en sådan diskussion ställer vi oss frågan om självreglerad efterlevnad kan bidraga till ökad trovärdighet för branschen, då den agerar på det sätt som den gör vid efterlevnad av FAR:s yrkesetiska regler. Syfte: Att bidra till ökad förståelse för vilka förutsättningar som revisorskåren behöver uppfylla för att kunna påverka sin trovärdighet och därigenom erhålla omgivningens legitimitet som självreglerande profession. Avgränsningar: Uppsatsen redogör av utrymmesmässiga skäl inte för innehållet i FAR:s yrkesetiska regler, utan fokuserar på implementering och efterlevnad av dem. Vidare beträffande revisionsbyråernas medverkan till efterlevnad av yrkesetiska regler är uppsatsen avgränsad i det avseendet att den endast omfattar de fyra största revisionsbyråerna. Metod: Uppsatsen har haft sin utgångspunkt i en kvalitativ forskningsmetod. Såväl primär- som sekundärdata har insamlats och använts. Primärdatan består av material från intervjuer med fem respondenter, varav en från FAR:s Etikkommitté och fyra från revisionsbyråer. Sekundärdata i form av vetenskapliga tidskrifter, litteratur och Internet har använts. Resultat och slutsatser: Vi har funnit att de vi intervjuat inom branschen gav oss mycket givande information i vilka föreskrifter som utarbetats att gälla de olika ledamöterna. Vad vi däremot saknar är informationsspridning kring utfall av efterlevnad av föreskrifterna. Vi anser att FAR är den mest lämpade med hänsyn till sin ställning och kunskap, att ha som uppgift att informera i yrkesetiska frågor. Vi anser att trovärdighet för branschen kan uppnås om ett större ansvar att informera visas, inte minst vad gäller resultat av kartlagd kompetens i efterlevnad av de yrkesetiska reglerna. Utan omgivningens förståelse för hur branschen efterlever sina yrkesetiska regler, och varför de gör på det viset som de gör finns en risk för att trovärdigheten sjunker, och därigenom även legitimiteten för självreglering. Förslag till fortsatt forskning: Förslagsvis en studie av kommunikationen mellan revisionsbranschen och media, som skulle syfta till mer korrekt rapportering.swe
dc.format.extent372718 bytes
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isosvswe
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalys
dc.relation.ispartofseriesEkonomistyrning
dc.titleImplementering och efterlevnad av FAR:s yrkesetiska regler Självreglerad efterlevnad?swe
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawswe
dc.type.uppsokDswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essayswe
dc.gup.originGöteborg University. School of Business, Economics and Lawswe
dc.gup.epcid3815swe


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post