Förtroendet för revisionsberättelsen ur ett kreditgivarperspektiv

Abstract

Bakgrund & Frågeställning: Revisorn skriver en revisionsberättelse efter genomförd revi-sion där har han klargör för bolagets finansiella situation samt redogör för företagsledningens förvaltning av bolaget. Efter den diskussion som förts i media kring förtroendet för revisorn har det varit av intresse att se hur förtroendet för revisionsberättelsen har påverkats. Kreditgi-vare är en frekvent användare av information från revisorn därav anser uppsatsen undersöka hur förtroendet ser ut för revisionsberättelsen ur ett kreditgivarperspektiv. Utifrån detta har vi kommit fram till följande frågeställning; Vilken betydelse har revisionsberättelsen, och där-med revisorn, för kreditgivaren vid beslut samt hur ser kreditgivarens förtroende för revi-sionsberättelsen ut?

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken roll revisorn har, samt vilken betydelse revisionsberättelsen har, för kreditgivare vid kreditbeslut. Vidare syftar uppsatsen till att un-dersöka hur kreditgivarnas förtroende för revisorn och revisionsberättelsen ser ut.

Avgränsningar: Den empiriska undersökningen har avgränsats till intervjuer med fyra banker samt en revisor eftersom vi ämnat undersöka hur kreditgivare använder revisionsberättelsen och om kreditgivarna anser att en förändring av revisionsberättelsen är nödvändig för att den-na skall kunna användas som ett trovärdigt underlag vid kreditbedömningar. Övriga intres-sentperspektiv utelämnas eftersom en sådan analys hade varit för omfattande. Valet av banker har begränsats till Föreningssparbanken, Nordea, Handelsbanken samt SEB.

Metod: Inledningsvis har vi genomfört en kvantitativ förstudie för att se hur frekvent orena revisionsberättelser förekommer. För att kunna besvara uppsatsens problem har vi genomfört en kvalitativ studie, materialet i uppsatsen är primärdata i form av intervjuresultatet dels se-kundärdata i form av vetenskapliga artiklar och övrig litteratur.

Analys & slutsatser: Förtroende förutsätter tre faktorer; förmåga, välvilja samt integritet. Det är av stor vikt att revisorn har dessa kvalitéer för att kreditgivarna skall kunna känna för-troende till revisorn. Kreditgivare har förtroende för den enskilda revisorn och därigenom även förtroende för revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen visade sig ha stor betydelse för kreditgivare vid kreditanalys av bolag. Det har även kunnat fastställas att respondenterna är relativt nöjda med innehållet av revisionsberättelsen även om den är väldigt standardiserad. Revisorn är medveten om revisionsberättelsens betydelse för kreditgivare men anser att en mer personlig relation mellan revisorer och kreditgivare, vilket är ett önskemål från kreditgi-varna, inte är möjligt.

Förslag till fortsatta studier: Kreditgivare är bara en av intressenterna av den ekonomiska information revisorn tar fram, det är av den orsaken av intresse att undersöka hur förtroendet för revisorn och revisionsberättelsen ser ut för övriga intressenter. Vi har i denna uppsats låtit en revisor reflektera över kreditgivarnas svar, ytterligare ett förslag till fortsatta studier är ett intervjua fler revisorer för att få djupare och bredare kommentarer kring kreditgivarnas svar.