Att resa innan det är för sent. Backpackerns fascination för det annorlunda.

Abstract

Med risk för att själv ha bidragit till en uppdelning mellan väst och öst, nord- syd, eller i-land- u-land, har jag genomgående belyst hur resmål på olika kontinenter görs intressanta i marknadsföring och resenärers berättelser. Backpackerns fascination för det annorlunda och nya, olikt det där hemma har inneburit att resmålens särart betonats i marknadsföring, liksom i reseberättelser. Problemet med denna uppdelning och exotifiering av vissa kontinenters kulturer framför andra är ett övergripande inslag i hela backpacking-kontexten. Jag har intresserat mig för vem som uttalar sig, och vad som sägs. Då identiteter konstrueras i språket kan vi förstå hur diskursen ger vissa förutsättningar för gruppers och människors identitet (Bergstöm & Boréus 2000:226, 235). De vid resmålen kommer aldrig till tals i marknadsföringen, och sällan i resenärernas berättelser. Utvalda guider, resenärer och storföretags reklam är de som definierar resmålens kulturer och människor. Denna uppsats kan bidra till att betona detta problem som en av flera aspekter av backpacking.

De studerade representationerna i backpacking-kontexten kan ses som en diskurs där föreställningar om skillnader mellan kulturer är grundläggande och reproduceras. På varierande sätt har jag visat hur kulturer och dess människor görs attraktiva i marknadsföring och i resenärernas egna berättelser. Det har visat sig vara skillnad i förväntningar beroende på kontinent, och marknadsföringen har av och till lyckats innesluta oss i ett ”vi” med USA och Australien. Det är också dessa kontinenter som främst framställs som lockande med hjälp av naturupplevelser och anses redan ”exploaterade”, vilket leder till att de platser som blivit fokus för det studerade olikhetsskapandet i första hand är Afrika, Asien och Latinamerika. Jag har använt mig av den postkoloniala teoribildningen för att belysa hur ”icke-västerländska” kontinenter tillskrivs oss annorlunda attribut som utgör själva fascinationen för dem. Dessa grundas delvis i att man ser på kontinenterna som ”efter oss i utvecklingen”, med primitiva och exotiska kulturer och människor utanför det moderna samhället.

Backpackerns fascination för de annorlunda kulturerna innebär att de som besöks blir till sevärdheter. Människors färggranna kläder och exotiska kulturer samt tidigare historia kan utgöra själva grunden för vårt val av resmål och tydliggöra vilka som är intressanta nog att se och besöka. Jag har visat hur människor framställs som platsbundna, utanför vår globala kultur, och i vissa fall hur de utgör själva inramningen av det estetiska resmålet. Marknadsföringen har visat sig vara något mer stereotypifierande och beroende av symboler och markörer för representationen av resmålet än vad resenärerna själva ger uttryck för.

Sammantaget ger representationerna intrycket av att inget är omöjligt att genomföra för resenären. På något sätt verkar allting gå att ordna, vare sig det handlar om att bo under någons tak, hjälpa till på en skola, bo på en öde strand eller klättra upp för en vulkan. Jag vill avslutningsvis lyfta fram hur denna möjlighet inte är alla förunnade, vilket kan ge en annan inriktning på diskussionen om backpacking och resande i stort. Resandet innehåller, grundar sig delvis i och reproducerar ojämlika maktförhållanden och handlingsmöjligheter.