Revisorns urvalsmetodik och dess rättsliga ställning

Abstract

Bakgrund och problem: Uppsatsen behandlar revisorns urvalsmetodik i fråga om hur olika typer av stickprovsundersökningar kan genomföras i stället för totalundersökningar. I RS Revisions Standard 530 Revisionsmässiga urval och andra urvalsmetoder för granskning finns valmöjligheten att antingen använda sig av statistisk urvalsmetodik eller metodik baserat på revisorns erfarenhetsmässiga omdöme. För att belysa för och nackdelar med de olika urvalsmetoderna har ett juridiskt perspektiv valts, för att undersöka vilken urvalsmetodik som ger revisorn störst rättsäkerhet vid ett hypotetiskt åtal. Problemet består i att om det skulle visa sig att experter och revisorer har olika uppfattning i frågan betyder det att revisorerna använder sig av en icke-optimal metodik ur rättsäkerhetssynpunkt. Vilket i sin skulle betyda att revisorer utsätter sig för en risk som de är omedvetna om. Användandet av fel metodik kan tyda på brister inom exempelvis utbildningen av revisorer, vilket gör att det är viktigt att frågan tas upp.

Syfte: Uppsatsens syfte är dels att ta reda på om användandet av statistisk metodik eller användandet av icke-statistisk metodik ger revisorn en bättre rättslig ställning. Syftet är därmed att ge läsaren en bild av den juridiska problematiken vid val av metodik.

Metod: Primärdata har insamlats i form av två kvalitativa intervjuer med personer som kunnat bidra med sin expertis i frågan. De två respondenterna var tingsrättsdomare Sven Martinger samt Sten-Eric Ingblad f.d. direktör på PriceWaterhouseCoopers som även biträtt olika normsättningsorgan. Vidare genomfördes en kvantitativ undersökning av 75 revisorers åsikter.

Resultat och slutsatser: Ur de båda kvalitativa intervjuerna, samt den teori som insamlats, kunde slutsatser dras om att statistisk metodik gav den relativt högsta rättssäkerheten för revisorer. Enligt den kvantitativa undersökningen av revisorernas åsikter i frågan, framkom att majoriteten av revisorerna ansåg att de hade störst rättssäkerhet om de använt sig av erfarenhetsmässig urvalsmetodik. Ur undersökningen framgick även att revisorerna till allra största delen använder sig av erfarenhetsmässig urvalsmetodik i sitt yrkesutövande. Därmed kan påvisas att revisorernas åsikter skiljer sig ifrån åsikterna hos de experter som intervjuades, vilket tyder på att revisorerna har en något skev bild av sin rättsliga ställning i fråga om valet av urvalsmetod. Speciellt skev verkar uppfattningen vara hos de revisorerna som har mindre än 6 års yrkeserfarenhet

Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka huruvida revisorer idag har tillräckliga kunskaper inom statistisk metodik för att genomföra statistiska stickprovsurval. Även en jämförelse av regelverk ur ett globalt perspektiv för att undersöka skillnader är av intresse.