dc.contributor.author | Jacobsson, Johan | swe |
dc.contributor.author | Carlström, Erik | swe |
dc.contributor.author | Andreasson, Inger | swe |
dc.date.accessioned | 2004-06-08 | swe |
dc.date.accessioned | 2007-01-17T02:35:39Z | |
dc.date.available | 2007-01-17T02:35:39Z | |
dc.date.issued | 2004 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/1800 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Under de senaste åren har sjukfrånvaro och kostnaderna för denna ökat kraftigt i Sverige. För företag, kommuner, myndigheter och andra arbetsgivare innebär sjukfrånvaro hos anställda betydande kostnader för sjuklön, vikarier, produktionsbortfall och utbildningsinsatser. Som en följd av detta stiftades lagkrav gällande obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, lagkravet gäller från och med 1 juli 2003. Jämförbarhet är ett av kraven som ställs på årsredovisningen för att användare skall kunna bilda sig en uppfattning om företagets resultat och ställning. Enligt det nya lagkravet skall redovisning av sjukfrånvaro för samtliga arbetsgivare, såväl privata som offentliga, vara enhetlig för att dessa skall vara jämförbara.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida det går att jämföra kommuners och företags upplysningar kring sjukfrånvaro sinsemellan och gentemot varandra.
Avgränsning: Uppsatsen avgränsas till att behandla jämförbarhet gällande den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro. Uppsatsen avgränsas till arbetsgivare i form av företag och kommuner. De utvalda företagen och kommunerna är belägna i Västra Götalands län och dess närområde, företagen är uteslutande börsnoterade.
Metod: Författarna har genomfört en fallstudie där fem företag och fem kommuner har undersökts. Personliga intervjuer har gjorts med respondenterna utifrån en i förväg fastställd intervjumall.
Resultat och slutsatser: I studien har författarna identifierat sex beräkningsgrunder som kan utgöra felkällor vid jämförelse av sjukfrånvaro. Författarna kan urskilja två tydliga grupperingar inom undersökningsenheterna, företag respektive kommuner. Inom respektive grupp är jämförelser möjliga men ej mellan de två grupperna då verksamhetsstruktur, personalstruktur och beräkningsgrunder skiljer sig åt.
Förslag till fortsatt forskning: Vid tidpunkten för denna studie var kravet gällande obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro nytt och brist på normer och praxis kring lagkravet rådde. Författarna ser det som intressant med en uppföljande studie kring jämförbarhet av sjukfrånvaro efter att normer och praxis har utvecklats. | swe |
dc.format.extent | 343795 bytes | |
dc.format.mimetype | application/pdf | |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning och företagsanalys | |
dc.title | Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Är informationen jämförbar? | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | D | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Business Administration | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |
dc.gup.origin | Göteborg University. School of Business, Economics and Law | swe |
dc.gup.epcid | 3702 | swe |