Visa enkel post

dc.contributor.authorSöder, Malinswe
dc.contributor.authorKarlsson, Adrienneswe
dc.contributor.authorBerisha, Angjelinaswe
dc.date.accessioned2004-02-24swe
dc.date.accessioned2007-01-17T02:35:46Z
dc.date.available2007-01-17T02:35:46Z
dc.date.issued2004swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/1812
dc.description.abstractBakgrund och problem: FASBs utgivande av standard SFAS 142 Goodwill and Other Intangible Assets har väckt stor uppståndelse internationellt eftersom denna fört fram ett diskutabelt redovisningssätt avseende goodwill. IASB har författat ett utkast till en reviderad standard vilken överensstämmer med SFAS 142. Detta utkast utgör en av de senaste händelserna inom den internationella harmoniseringsprocessen. Då IASB sannolikt kommer att anta denna reviderade standard är det intressant att se hur redovisning av goodwill genom detta faktiskt kommer att förändras, om den överhuvudtaget kommer att förändras, och huruvida en sådan eventuell förändring skulle stå i linje med harmoniseringens syfte. Syfte: Studiens huvudsyfte är att utifrån ett redovisningsteoretiskt perspektiv belysa redovisning av goodwill enligt IASB och enligt FASB. Detta för att komma fram till huruvida utvecklingen av goodwillredovisning står i linje med harmoniseringens syfte samt huruvida den föreslagna lösningen på problemet avseende goodwill torde kunna sägas vara lämplig. Avgränsningar: Föreliggande uppsats är genomgående teoretisk och behandlar endast IASB samt FASB vilka huvudsakligen påverkar börsnoterade företag. Objektet är positivt förvärvad goodwill, det vill säga positiv goodwill som uppstår vid företagsförvärv. Metod: Denna uppsats är skriven utifrån en analytisk deduktiv metod. Uppsatsen är genomgående teoretisk varför endast sekundärdata i form av insamlade vetenskapliga artiklar, böcker samt rådande standards om goodwill utgivna av IASB och FASB används. Analysen utgörs sedan av dels jämförelse mellan olika delar i referensramen och dels belysning av olika aspekter kring ämnesområdet goodwill. Resultat och slutsatser: Konstateras kan att det mellan nuvarande IAS 22/36/38 och SFAS 142 föreligger stora skillnader främst avseende kravet på systematiska avskrivningar samt livslängd gällande goodwill. Dessa skillnader torde dock, om IASBs utgivna förslag antas, elimineras vilket teoretiskt skulle överensstämma med harmoniseringsprocessens syfte. Hur denna teoretiska utveckling sedan kommer att utfalla i praktiken kan dock diskuteras. Detta då goodwill överhuvudtaget är en post som kan ifrågasättas i åtskilliga avseenden. Förslag till fortsatt forskning: Då föreliggande uppsats fokuserar på den teoretiska utvecklingen avseende redovisning av goodwill skulle förslagsvis en studie av hur denna utveckling kommit att utfalla i praktiken kunna genomföras. Detta för att komma fram till huruvida teorin överensstämmer med praktiken och således huruvida syftet med harmoniseringen faktiskt kommit att uppnås.swe
dc.format.extent359440 bytes
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isosvswe
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalys
dc.titleGoodwill - teoretisk fulländning eller praktisk godtycklighet?swe
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawswe
dc.type.uppsokDswe
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.type.degreeStudent essayswe
dc.gup.originGöteborg University. School of Business, Economics and Lawswe
dc.gup.epcid3405swe


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post